Stycket

25.I såväl NJA 2017 s 642 (Bilrånet) som NJA 2021 s 983 (Bilbranden i Sollentuna) var det, i enlighet med vad som redan framgått, fråga om bevisbörda och beviskrav beträffande omständigheter med betydelse för den försäkrades rätt till ersättning. I NJA 2020 s 115 (De försvunna korna) aktualiserades på motsvarande sätt frågor beträffande bevisbörda och beviskrav. Denna gång var det emellertid fråga om omständigheter med betydelse för försäkringsgivarens rätt att säga upp en försäkring i förtid. I 2020 års fall hade en lantbrukare anmält till polisen att ungefär 70 kor hade stulits under en och samma natt. Lantbrukaren kontaktade också sin försäkringsgivare, enligt egen uppgift för att efterhöra om stölden omfattades av gällande lantbruksförsäkring. Försäkringsgivaren registrerade en skadeanmälan i sitt datasystem och sände en pappersblankett för anmälan av skada till lantbrukaren. Blanketten återsändes inte till försäkringsgivaren. Med anledning av lantbrukarens polisanmälan inleddes en förundersökning som resulterade i en misstanke om att försäkringsfall inte inträffat, utan att det i stället var fråga om ett försök till försäkringsbedrägeri från lantbrukarens sida. Sedermera väcktes åtal mot lantbrukaren för försök alternativt förberedelse till grovt bedrägeri. Lantbrukaren förnekade gärningen.s. 237