1.RF 1:2 är således inte en bestämmelse som kan ge enskilda rättigheter eller skyldigheter. RF 1:2 kan inte modifiera rättsregler som har ett klart innehåll. Trots att den i huvudsak har karaktären av målsättningsstadgande finns dock en viss tendens att RF 1:2 används som tolkningsprincip för hur man ska tillämpa konstitutionella bestämmelser. Det betyder inte att RF 1:2 har en självständig betydelse, men det tycks innebära att den kan användas som grund för att systematisera innebörden av andra bestämmelser både i RF och annan lagstiftning.s. 169
2.Det finns exempel i äldre rättspraxis där RF 1:2 närmast tolkats som ett uttalande om skyddet för den allmänna ordningen. I äldre rätt har förekommit att man ansett att betoningen i RF 1:2 av barns hälsa fungerat som tolkningsdatum för tillämpning av socialrättslig lagstiftning, i syfte att utvidga utrymmet för tvångsanvändning till skydd för barn och unga. Det är dock klart att dessa exempel är relativt gamla och saknar motsvarighet i senare praxis. 3.1 RF 1:2 i JO:s praxis I senare praxis har JO och domstolar ansett att RF 1:2 uttrycker en princip om skydd för den enskildes frihet och människovärde som ska beaktas vid tolkningen av rättsregler. Även utan närmare samband med RF 1:2 har JO ansett att människovärdesprincipen närmast förstådd som skydd för den enskilda människans värdighet är grundläggande för den svenska rättsordningen.s. 169
3.ChefsJO Melin tog i ett beslut fasta på bestämmelsen i RF 1:2 om möjligheten för alla människor att ta del i samhällslivet och det allmännas roll att motverka diskriminering bl.a. p.g.a. funktionshinder. Det aktuella målet berörde ett fall där en rådman i en tingsrätt visat ut två teckenspråkstolkar eftersom han ansåg att teckenspråkstolkning störde förhandlingen. ChefsJO Melin ansåg att domstolsprocessens offentlighet måste innebära att var och en kan få ta del av den på ett sätt som gör det meningsfullt, ett krav som han tycks ha ansett följde av RB:s bestämmelser tolkade i ljuset av RF 1:2.s. 170
4.Vad gäller RF 1:2 har JO Axberger argumenterat för att stadgandets ord avseende skyddet för privatlivet visserligen inte utgör en bestämmelse som kan ligga till grund för domstolsbeslut men att det ändock utgör en riktlinje för myndigheternas agerande. Med stöd i det var han starkt kritisk mot en kommun som smygfilmat en person som ett led i utredning av huruvida personen hade rätt till färdtjänstliksom mot en djurskyddsmyndighet som berett sig tillträde till en bostad utan samtycke. Även JO Lindström har ansett att RF 1:2 ska tolkas som ett krav på respekt för enskildas privatliv i förhållande till exekutionsåtgärder i den enskildes bostad.s. 170
5.RF 1:2 föreskriver att den offentliga maktutövningen ska ske med hänsyn till den enskilda människans värdighet. Det gäller också de fall där en myndighet informerar allmänheten eller medlemmar av allmänheten.s. 170
6.Frågor om förhållandet mellan RF 1:2 och myndigheters information har bl.a. aktualiserats i samband med JO:s bedömning av en statlig myndighets utställning om de s.k. röda khmerernas regim i Kambodja. Kampanjen som initierats av myndigheten Forum för levande historia, berörde dels de massmord på och förföljelse av oliktänkande som präglade regimen, men namngav också ett antal svenska medborgare som framträtt i offentligheten till försvar för den aktuella regimen. JO fann att flera av personer som namngavs såsom försvarare av de röda khmerernas regim var privatpersoner som vare sig tillfrågats om eller givit något samtycke till att medverka med namn och bild i den aktuella utställningen. JO konstaterade att Forum för levande historias utställning utformats för att förlöjliga de personer som beskrevs, vilket inte är förenligt med kravet att det allmänna ska respektera den enskildes värdighet.s. 170
7.I ett fall hade polisen informerat personer som deltog i s.k. grannsamverkan mot brott. Polisens information innehöll ett antal uttalanden om personer som bl.a. ägnade sig åt bostadsinbrott i ett visst område i södra Stockholm. De grupper av personer som det rörde sig om identifierades genom sin härkomst och etniska tillhörighet. JO Axberger konstaterade att det i och för sig är tillåtet att identifiera enskilda på detta sätt förutsatt att det finns ett tillräckligt sakligt underlag för det. Han ansåg dock samtidigt att informationen i det aktuella materialet blev alltför generaliserande. Han betonade därvid särskilt betydelsen av RF 1:2 och skyddet för allas lika värde. I JO:s praxis finns således vissa exempel på att bestämmelser till skydd för den enskildes privatliv, värdighet och frihet har ansetts vara relevanta vid bedömningen av huruvida myndigheter överskridit sina befogenheter eller tolkat annan lagstiftning på ett rimligt sätt. 3.2 RF 1:2 i domstolarnas praxis Det tycks som om RF 1:2 i tolkningspraxis i domstolarna används som ett sätt att ge enhetlighet åt skilda bestämmelser i syfte att tillförsäkra enskilda ett effektivt rättsskydd. Vad gäller systematisk tolkning finns också en viss tendens, bl.a. i HFD 2014 not. 65, HFD 2018 not 6, HFD 2018 ref. 7, NJA 2019 s. 969 och NJA 2020 s. 3 att betona att bestämmelser i RF också ska tolkas i ljuset av målsättningsstadgandena i RF 1:2.s. 170
8.I HFD 2014 not 65 och HFD 2018 not 6 betonades att RF 1:2 är en tolkningsprincip vad gäller bestämmelser om lämplighet, proportionalitet och lika behandling. HFD ansåg i HFD 2014 not 65 att innebörden av en klar rättsregel inte modifieras genom att den tolkas i ljuset av RF 1:2. Bestämmelsens roll som tolkningsprincip är alltså särskilt betydelsefull där det finns ett mer eller mindre omfattande skön för myndigheter och domstolar.s. 171
9.Även vad gäller principen om skydd för barns rättigheter och barns mer allmänna behov av skydd har domstolar fallit tillbaka på bestämmelserna i RF 1:2, något som också tycks kunna modifiera tolkningen av civilrättslig lagstiftning. Det ska sägas att det finns betydande överlappning med konform tolkning av art. 8 EKMR i de mål som prövats av HD.s. 171
10.Även vad gäller principen om skydd för barns rättigheter och barns mer allmänna behov av skydd har domstolar fallit tillbaka på bestämmelserna i RF 1:2. (Det finns dock betydande överlappning mellan användning av RF 1:2 som tolkningsprincip och konform tolkning av lagstiftning med art. 8 EKMR.) Bestämmelserna om surrogatmödraskap och erkännandet av utländska surrogatmödraskap tolkades också konformt med art. 3.1 i FN:s barnkonvention rörande om statens skyldighet att tillvarata barnets bästa.s. 171
11.Vad gäller tillämpningen av RF 1:2 i NJA 2020 s. 3 (Girjas-målet) uttalade HD att RF 1:2 innehåller ett målsättningsstadgande om det samiska folkets rätt. HD bedömde att det i viss mån överensstämde med sedvanerättsliga anspråk liksom med internationella fördrag som Sverige är part till. HD betonade dock även i detta avgörande att den dualistiska principen gäller i förhållande till internationella fördrag och att RF 1:2 inte kan modifiera tillämpning av intern svensk rätt med hänvisning till dem. Det förefaller alltså klart, både utifrån JO:s, HFD:s och HD:s praxis att RF 1:2 kan fungera som tolkningsprincip när innebörden av den rättsliga regleringen är oklar men att den däremot inte kan modifiera tillämpningen av klar lagstiftning.s. 172