Stycket

5.Skadebedömningen i samband med skatterådgivning av det aktuella slaget kan sägas vara något speciell och kan hänföras till HD:s avgörande i rättsfallet NJA 1991 s. 625 som rörde uppskov med reavinstbeskattning. Ursprunget till synsättet kan man finna i förarbetena till 14 § fastighetsmäklarlagen. I princip räcker det med att uppdragsgivaren har drabbats av en skatteutgift som han eller hon inte skulle ha haft, i vart fall inte vid den tiden, om rådgivaren, i det aktuella fallet en fastighetsmäklare, hade lämnat korrekt besked i skattefrågan. Om uppdragsgivaren kan visa att så är fallet får skadan anses svara mot utgiften. Det är inte självklart att det synsättet skulle få genomslag i en tvist om ersättning från staten baserad på 3 kap. 2 § skadeståndslagen, men det ligger nog nära till hands att i brist på annan vägledning inta samma inställning till frågan om skadan och dess storlek som i relationen mellan uppdragsgivaren och rådgivaren.s. 162