2.I litteraturen är det omdiskuterat om det finns behov av att skilja mellan å ena sidan den aktsamhetsbedömning som krävs för att konstatera avtalsbrott mot en omsorgsförpliktelse, och å andra sidan den aktsamhetsprövning som krävs för att avgöra om skadeståndsskyldighet har uppkommit. I andra rättsfall har Högsta domstolen använt uttrycket ”skadeståndsgrundande vårdslöshet” (se ”Advokatens skadeståndsansvar” NJA 2018 s. 414, p. 22). Detta talar för att skadeståndsansvaret kan kräva en annan aktsamhetsbedömning än den som i fråga om omsorgsförpliktelser redan ingår i avtalsbrottsbedömningen. En rådgivare skulle följaktligen kunna överträda en omsorgsplikt utan att skadeståndsgrundande vårdslöshet för den sakens skull föreligger. Vidare kan en rådgivare tänkas vara vårdslös utan att i något hänseende begå avtalsbrott. Om en sådan vårdslöshet orsakar skada för klienten blir utomobligatoriska regler avgörande för rådgivarens skadeståndsansvar.s. 7
Citat i kontext
Stycket
Citerar
- NJA 2018 s. 414p. 22