Se även NJA 1991 s. 625, NJA 1992 s. 58 och NJA 1998 s. 625 samt T. SimonAlmendal & J. Kleineman (SvSkT 2011) s. 21 f. och J. Kleineman (SvJT 1998) s. 199 ff.
Hänvisas från p. 3 (s. 13)
3.Om uppdragsgivaren lyckas fullgöra sin bevisbörda ska skadan anses svara mot utgiften, i den mån uppdragstagaren inte har gjort sannolikt att skadan faktiskt blivit mindre (p. 25). Har uppdragsgivaren styrkt att avtalsbrottet orsakat en utgift av en viss storlek uppkommer således en presumtion för att det föreligger sakomständigheter som både är sådana att (a) en skada uppkommit och att (b) den har en storlek som svarar mot utgiften. Bevisbördan går alltså i så fall över till uppdragstagaren. Samtidigt underlättas uppgiften av att ett sänkt beviskrav ska tillämpas. Det räcker att uppdragstagaren gör sannolikt att det föreligger sakomständigheter som är sådana att någon skada inte har uppkommit eller att den i vart fall understiger utgiften.s. 13