Marek Keller s. 39. 1 1 Se vidare Marek Keller s. 698 där det framgår att det sagda inte är helt undantagslöst. 1 2 Marek Keller behandlar rättskraftsfrågor s. 427 f. vad gäller tillgångsprocesser och s. 623 vad gäller skuldprocesser. Som framgår där kan dessa frågor vara tämligen intrikata och rättsläget är inte heller i alla delar klarlagt. Se också s. 61 f. resp. s. 65 f. Se också NJA 2021 s. 134. 13 Ang. kommission och kommissionslagen se Svante O. Johanssons Kommissionslagen — En kommentar, Stockholm 2017; en kommentar som för övrigt ”sticker ut” bland förekommande lagkommentarer som särskilt värdefull att konsultera. 1 4 Se ang. just detta NJA 2020 s. 384 och Mikael Mellqvist i JT 2021/22 s. 204. 15 Se ang. detta Jenny Söderlund, Konkursrätten s. 91 och Marek Keller, s. 44 f. och s. 292 f. 1 6 Se Jenny Söderlund, Konkursrätten s. 91 (noten 168). Hennes påstående om att det i rättsfallet inte var frågan om en ”äkta” processkommission rubbar inte slutsatsen här. Jfr Marek Keller, bl.a. s. 247, 264 och 267. 1 7 Enligt NJA 1996 s. 661 kan gäldenären inte själv utföra tvisten efter det att förvaltaren ingått en förlikning med motparten. Se också Mikael Möllers rättsutlåtande i Insolvensrättsliga utlåtanden II, Stockholm 2021, s. 149 — särskilt vad gäller frågan om säkerhetens omfattning. Ang. motiven för bestämmelsens existens se prop. 1986/87:90 s. 211 f., SOU 1983:24 s. 269, prop. 1975:6 s. 189 f. och SOU 1970:75 s. 105 f. Se också Lars Welamson, Konkursrätt, Stockholm 1961, s. 308 f. 1 8 Uttrycken ”osäker” och ”tvistig” förefaller delvis överlappa varandra. En tvistig fordran är väl så gott som alltid osäker. En fordran kan nog däremot vara osäker utan att den behöver vara tvistig. Det kan vara frågan om att det krävs internutredning av något slag för att kunna fastställa fordringens existens och/eller omfattning. En fordran kan möjligen också anses som osäker om ”osäkerheten” rör frågan om kommer att inbringa några pengar. Men sådan ekonomisk osäkerhet gör inte fordringen som sådan osäker i juridisk mening. 19 Marek Keller s. 316. 2 0 Av uttrycket att man utför talan kan slutsatsen dras att man inte har övertagit talan, vilket redan i sig medför redovisningsskyldighet. 2 1 Se Jenny Söderlund, Konkursrätten s. 461 f. och Marek Keller, s. 577 f. 22 Jfr NJA 2004 s. 836. 2 3 Se t.ex. Marek Keller s. 321. Det ska påpekas — vilket också förhoppningsvis framgår — att den möjlighet som i dag ges i 3 kap. 10 § bör innefattas i en generell reglering. Möjligheten till sådan talan bör alltså inte avskaffas; dock bör konkursgäldenären inte ha rätt att föra sådan talan. Inom ramen för en generell reglering ska förvaltaren nämligen kunna överta talan och träffa en förlikning utan att det ska kunna hindras av gäldenären. Å andra sidan kan förvaltaren, om han eller hon finner det lämpligt, uppdra åt gäldenären att föra talan i syfte att försöka förbättra förlikningsutfallet. 2 4 Se förslaget i första delen av denna konkursrättsliga essä i SvJT 2022 s. 773 och jfr SOU 2010:2, del 2, s. 112 f. 2 5 Jfr Marek Keller, s. 303.
Hänvisas från p. 3 (s. 887)
3.Marek Keller har använt begreppen ”konkursprocess” och ”konkursprocessrätt”; utan några exakta preciseringar. Han ser ”konkursprocessrätt” som ett ämnesområde och använder beteckningen ”konkursprocess” i tämligen vid mening för ”den insolventa sidans civilprocesser och konkurslagens egna förfaranden för hantering av tvistiga anspråk i konkursen och andra processer i vilka aktörerna på den insolventa sidan deltar, tillsammans eller var för sig”. Uttrycket ”den insolventa sidan” använder han som ”en samlad beteckning på konkursboet, konkursförvaltningen, konkursgäldenären och konkursborgenärskollektivet, var för sig eller gemensamt”. Det är alltså frågan om processer där ena parten och processföremålet på något sätt är relaterad till en pågående konkurs. Det är nog förenat med inte obetydliga svårigheter att ge en generell definition av ”konkursprocess” med någon större exakthet än så. Ytterligare avgränsningar krävs om man vill att begreppet konkursprocess ska ha någon mer särskiljande betydelse. Men det kanske inte finns något mer märkbart behov av en exakt definition. Då är det lättare att ange ett antal typfall av konkursprocess, nämligen följande. 1. Processer där processföremålet är en tillgång som hör till (eller på-s. 887