Beslut i 34/2022, 119/2022 och 12425/2022, samtliga från 28/2 2022. Jag är själv ledamot av nämnden men har inte deltagit i dessa beslut. Ang. nämndens avgöranden som rättskälla, se NJA 2019 s. 1064, p. 11. 1 0 Citaten hämtade från 34/2022. 11 De högsta kränkningsersättningarna i underrätts- och brottsoffermyndighetspraxis har utgått för återkommande sexuella övergrepp mot barn. Sådana övergrepp bevittnas emellanåt, t.ex. av brottsoffrets syskon. 1 2 Se NJA 2021 s. 746, p. 7. 13 SOU 2021:64, s. 340. Formuleringen i propositionens specialmotivering är mer koncis men knyter liksom utredningen ersättningsformen till kränkningsskadeståndet, se prop. 2021/22:198, s. 54 f. 14 SOU 2021:64, s. 254. 15 Se särskilt den tabell som togs fram i utredningen, SOU 2021:64, s.179 f. Regeringen instämde med utredningsförslaget, prop. 2021/22:198, s. 24. 1 6 Se Johanna Chamberlain, Integritet och skadestånd, Uppsala 2020, s. 462 ff., Karl Dahlstrand, Kränkning och upprättelse, Lund 2012, s. 281 ff., Sandra Friberg, Kränkningsersättning, Uppsala 2010, kap. 13, Mårten Schultz, Kränkning, Stockholm 2008, kap. 3.3, Karolina Stenlund, Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten, Uppsala 2021, s. 243. Ämnet behandlas även i en ny avhandling, Marc Landeman, Markåtkomstersättning, Uppsala 2022, s. 297 ff. Jfr. Håkan Andersson, Ersättningsproblem i skadeståndsrätten, Uppsala 2017, s. 258 ff. Några reflektioner kring inkommensurabilitet utifrån det senaste brottsofferersättningsförändringarna finns i Mårten Schultz, Ersättning till brottsoffer, SvJT 2022 s. 129 ff., på s. 142 f. 1 7 Jag tar upp detta tema i Deklaratoriska ersättningar, Festskrift till Håkan Hydén, Lund 2018, s. 569 ff.
Hänvisas från p. 4 (s. 754)
Beslut i 34/2022, 119/2022 och 12425/2022, samtliga från 28/2 2022. Jag är själv ledamot av nämnden men har inte deltagit i dessa beslut. Ang. nämndens avgöranden som rättskälla, se NJA 2019 s. 1064, p. 11. 1 0 Citaten hämtade från 34/2022. 11 De högsta kränkningsersättningarna i underrätts- och brottsoffermyndighetspraxis har utgått för återkommande sexuella övergrepp mot barn. Sådana övergrepp bevittnas emellanåt, t.ex. av brottsoffrets syskon. 1 2 Se NJA 2021 s. 746, p. 7. 13 SOU 2021:64, s. 340. Formuleringen i propositionens specialmotivering är mer koncis men knyter liksom utredningen ersättningsformen till kränkningsskadeståndet, se prop. 2021/22:198, s. 54 f. 14 SOU 2021:64, s. 254. 15 Se särskilt den tabell som togs fram i utredningen, SOU 2021:64, s.179 f. Regeringen instämde med utredningsförslaget, prop. 2021/22:198, s. 24. 1 6 Se Johanna Chamberlain, Integritet och skadestånd, Uppsala 2020, s. 462 ff., Karl Dahlstrand, Kränkning och upprättelse, Lund 2012, s. 281 ff., Sandra Friberg, Kränkningsersättning, Uppsala 2010, kap. 13, Mårten Schultz, Kränkning, Stockholm 2008, kap. 3.3, Karolina Stenlund, Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten, Uppsala 2021, s. 243. Ämnet behandlas även i en ny avhandling, Marc Landeman, Markåtkomstersättning, Uppsala 2022, s. 297 ff. Jfr. Håkan Andersson, Ersättningsproblem i skadeståndsrätten, Uppsala 2017, s. 258 ff. Några reflektioner kring inkommensurabilitet utifrån det senaste brottsofferersättningsförändringarna finns i Mårten Schultz, Ersättning till brottsoffer, SvJT 2022 s. 129 ff., på s. 142 f. 1 7 Jag tar upp detta tema i Deklaratoriska ersättningar, Festskrift till Håkan Hydén, Lund 2018, s. 569 ff.s. 754