- NJA 2021 s. 746 gällde dels kränkningsersättningens storlek, dels ersättning till anhörig till trafikoffer. De ansvariga hade gjort sig skyldiga till grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, varigenom en kvinna tillfogats livshotande skador; omkring två år efter olyckan var hon i ett vegetativt tillstånd och skulle aldrig kunna återfå ett normalt liv. HD fann, att den schabloniserade ersättningen för försök till mord — numera 125 000 kr — borde kunna tjäna till ledning för kränkningsersättningen, som bestämdes något lägre än vid uppsåtligt försök än vid mordförsök, till 110 000 kr. Beträffande ersättning till den skadelidandes anhöriga hänvisade HD till förarbetena till 5:2 SkL, där det angavs att skadestånd till nära anhöriga för psykiska besvär borde kunna utgå inte bara vid dödsfall utan även när en nära anhörig skadats allvarligt, och vidare till NJA 2006 s. 181, där sådant skadestånd utdömts i fall av uppsåtligt våld. Enligt HD fick motsvarande anses gälla när en personskada orsakats av grov vårdslöshet som ligger mycket nära ett uppsåtligt handlande och lett till skador som vari livshotande under en inte obetydlig tid. En nära anhörig borde i sådana fall schablonmässigt ha rätt till ersättning för sveda och värk med 20 000 kr. I detta fall hade emellertid det psykiska lidandet för de anhöriga klart överstigit vad som ersattes genom schablonersättningen. Föräldrarna tillerkändes 50 000 kr vardera.
- Genom den nämnda propositionen 2021/22:198 har en ny bestämmelse (2 kap. 3a §) införts: den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom brott orsakar någon annans död ska betala särskild anhörigersättning till den som stod den avlidne särskilt nära, om det inte är uppenbart oskäligt. Någon regel om ersättning till anhöriga när brottsoffret överlevt föreslås inte, men man kan vänta sig att sådan ersättning blir vanligare i rättspraxis med hänsyn till lagstiftarens positiva inställning till skadestånd av detta slag. Ett exempel är NJA 2021 s. 746, omnämnt i 2.1 ovan (anhörigersättning vid svår kroppsskada). 2.3 Omprövning Frågan om en omprövning enligt 5 kap. 5 § SkL bedömdes i NJA 2020 s. 159 (Truckolyckan). En kvinna hade skadats genom en trafikolycka i arbetet och beviljats en tidsbegränsad arbetsskadelivränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Enligt senare avtal med trafikförsäkringsbolaget skulle bolaget med hänsyn till arbetsskadelivräntan från Försäkringskassan i fortsättningen inte betala någon ersättning för inkomstförlust till den skadelidande. Vid prövning av rätten till arbetsskadelivränta beslöts därefter att hennes rätt till livräntan skulle upphöra. Med anledning av detta begärde hon omprövning av rätten till ersättning till inkomstförlust. Försäkringsbolaget bestred yrkandet, bl.a. på den grund att det saknades orsakssamband mellan olyckan och den skadelidandes arbetsoförmåga. Frågan i HD var om det i omprövningsärendet kunde ske en omprövning av detta orsakssamband. Domstolen fann att en redan fastställd rätt till ersättning för en personskada inte kunde prövas på nytt enligt 5 kap. 5 §; orsakssambandet med olyckan kunde alltså inte omprövas i denna ordning. Däremot kunde prövas om senare inträffade förändringar i arbetsförmågan utgjorde en följd av den ursprungliga personskadan. — Som domstolen framhöll skulle en mera omfattande möjlighet till omprövning vara svår att förena med ändamålsskälen bakom SkL:s regel.
Rättsfall
NJA 2021 s. 746
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2021 s. 746
BibTeX
@misc{nja-2021-s-746,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2021 s. 746}},
year = {2021},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
3 hänvisningar i 2 artiklar · 3 stycken/fotnoter
Brottsofferersättningarnas utveckling1 hänvisning