Närliggande

30.Det av Stig Strömholm efterlysta mer allmänna skyddet för den personliga integriteten, låt vara rätt snävt avgränsat, finns nu som sagts sedan 2010 intaget i 2 kap. 6 § RF. Därmed ges också ett visst skydd gentemot det allmänna för privatliv och indirekt även i viss mån för familjeliv, skyddsändamål som ju också anges som en målsättning i programstadgandet, 1 kap. 2 § fjärde stycket RF med orden: ”Det allmänna ska … värna den enskildes privatliv och familjeliv.” Föräldrarätten har, liksom barnens rätt, däremot inte särskilt reglerats i rättighetstermer i regeringsformen. Här finns i stället Europakonventionen och barnkonventionen. Man får förlita sig på att ett betryggande rättsskydd kan ges i rättstillämpningen. Det kan handla om mycket svåra avvägningar som måste göras i rättspraxis, se för ett exempel Högsta domstolens mål om det kaliforniska surrogatarrangemanget (NJA 2019 s. 504). Arrangemanget ansågs i Sverige inte skyddat av rätten till familjeliv men accepterades likväl på grunden barnets rätt till privatliv (art. 8 i Europakonventionen). Högsta domstolen åberopade i domskälen även målsättningsstadgandet om barnets bästa (1 kap. 2 § femte stycket RF). Högsta domstolen diskuterade i domskälen även rättsinstitutet ordre public i detta internationellt privaträttsliga mål. Där är vi inne på ett annat av Stig Strömholms områden.s. 667