Rogvall, Filippa, Här är skolan där alla elever bär skoluniform, Expressen, 2017, www.expressen.se, hämtad 2022-03-10. Se bl.a. Bull, Thomas, Mötes- och demonstrationsfriheten: en statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA, Iustus, 1997, s. 369 ff. och 377 f.; Ruotsi, Mikael, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt: den grundläggande tryck- och yttrandefriheten och dess relation till Europakonventionen, EU-rätten och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Iustus, 2020, s. 48 och Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB?, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2005, s. 301–328. 7 Persson, Vilhelm, Skolkläder och yttrandefrihet, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2009. 8 Enkvist, Victoria, Ordningsregler i skolan, Hans Eklund, Lotta Lerwall och AnnaSara Lind (red.), Vänbok till Sverker Scheutz: Om rätt och att undervisa rätt, Iustus, 2020, s. 126. 9 T.ex. menade Lagrådet att det inte var lämpligt att införa bestämmelser i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och skollagen (2010:800) som skulle innebära att offentlighetsprincipen skulle gälla i fristående skolor då Lagrådet ansåg att det var oklart hur en utvidgad offentlighetsprincip skulle inverka på bl.a. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden. Se Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-21. Se bl.a. Lerwall, Lotta, Fristående skolor och regeringsformen — om innebörden av ”det allmänna”, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2013, s. 280 och Warnling Conradson, Wiweka, Sandström, Lena och Ahlenius, Henrik, Lärare & elev, u. 3, Norstedts juridik, 2020, s. 104–105. Denna typ av problematik diskuteras även i von Essen, Ulrik, Kompetensfördelning mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol, FT, 2021, s. 413 ff. med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2019 ref. 43. Se även Warnling Conradson, Wiweka, Rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut — en tämligen komplicerad historia. Reflektioner kring HFD 2019 ref. 43, FT, 2020, s. 493 ff. och Örnberg, Åsa, HFD 2019 ref. 43. Privatisering av offentliga förvaltningsuppgifter. Reflektioner med anledning av frågan om förutsättningarna för att ett privaträttsligt subjekts beslut ska kunna prövas av allmän förvaltningsdomstol, FT, 2020, s. 169 ff. 11 Örnberg, Åsa, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, Jure, 2014, s. 56 ff. 12 Örnberg, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, 2014, s. 56 ff. Jfr Lerwall, Fristående skolor och regeringsformen, 2013, s. 280 13 ’Tweenagers’ eller ’tweens’ är barn i åldrarna 7–11 år. Se bl.a. Boden, Sharon, Dedicated followers of fashion? The influence of popular culture on children’s social identities, Media, Culture & Society, 2006, s. 291. 14 Balet, Catherine, Identity: Dress Codes In European Schools, Steidl Gottingen, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. 15 Balet, Identity, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. Cassidy, Tracy och van Schijndel, Hannah, Youth identity ownership from a fashion marketing perspective, Journal of Fashion Marketing and Management, 2011, s. 163– 177. 17 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 64. 18 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 64. 19 Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 369 ff. och 377 f. Se även Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 65 och Lagerqvist Veloz Roca, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB?, 2005, s. 301–328. 20 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 65–66. 21 Prop. 1973:90 s. 237-f. Se även prop. 1975/76:209 s. 141 f. och Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 48. 22 Prop. 1975/76:209 s. 141-f. och Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 48-49. Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 364 ff. och 377 f. och Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 24 Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 364 ff. och 377 f. och Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 25 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 26 Balet, Catherine, Identity: Dress Codes In European Schools, Steidl Gottingen, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. 27 Cassidy, Tracy och van Schijndel, Hannah, Youth identity ownership from a fashion marketing perspective, Journal of Fashion Marketing and Management, 2011, s. 163– 177. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59. 29 NJA 1996 s. 577. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 30 Jfr Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49–52. Se även Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997 och Cameron, Ian, Vad är en begränsning av en rättighet?, Karin Åhman (red.), Regeringsformen 40 år: 1974– 2014, iUSTUS, 2014. 31 NJA 1996 s. 577. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 32 I uppskruvade debatter på b.la. Twitter eller på dags- och kvällspressens debattsidor/kommentarsfält görs ibland uttalanden i stil med ”tänk om ett barn kommer till skolan med en kjol som visar halva skinkorna? Omfattas det också av yttrandefriheten?” eller ”om barns kläder omfattas av yttrandefriheten kan ju barnen dyka upp nakna i skolan!” i syfte att argumentera för tillåtligheten/nödvändigheten för skolor att reglera elevernas kläder genom sina ordningsregler. 33 Prop. 2009/10:165, s. 674. 34 Prop. 2009/10:165, s. 322. Prop. 2009/10:165, s. 323. 36 Prop. 2009/10:165, s. 319 ff. 37 Prop. 2009/10:165, s. 319 ff. 38 Prop. 2009/10:165, s. 323. 39 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 40 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. 41 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. Prop. 1973:90 s. 203 och prop. 1975/76:112 s. 66. 43 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. Se även Holmberg, Erik, Stjernquist, Nils, Isberg, Magnus, Eliason, Marianne och Regner, Göran, Grundlagarna, u. 3, Norstedts Juridik, 2012, s. 316. 44 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164 och Holmberg, m.fl., Grundlagarna, 2012, s. 316. 45 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. Jfr Holmberg, m.fl., Grundlagarna, 2012, s. 317. 46 Bull, Thomas och Sterzel, Fredrik, Regeringsformen — en kommentar, Studentlitteratur, 2019, s. 195, 198 och 206. Se även Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. 48 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. 49 Jfr Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49. Se dock argumentationen i Bull, Thomas, Mötes- och demonstrationsfriheten: en statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA, Iustus, 1997 (ak. avh.), s. 485–488. Se även Petrén, Gustaf och Ragnemalm, Hans, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, u. 12, Liber, 1980, s. 77. Prop. 1975/76:209, Om ändring i regeringsformen, s. 142. 51 Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49. 52 Jfr diskussionen i JO 2010/11 s. 509 och JO 2022-02-15 Dnr 413–2020. BN and SN v Sweden, App No 17678/91.
Hänvisas från p. 1 (s. 627)
Rogvall, Filippa, Här är skolan där alla elever bär skoluniform, Expressen, 2017, www.expressen.se, hämtad 2022-03-10. Se bl.a. Bull, Thomas, Mötes- och demonstrationsfriheten: en statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA, Iustus, 1997, s. 369 ff. och 377 f.; Ruotsi, Mikael, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt: den grundläggande tryck- och yttrandefriheten och dess relation till Europakonventionen, EU-rätten och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Iustus, 2020, s. 48 och Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB?, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2005, s. 301–328. 7 Persson, Vilhelm, Skolkläder och yttrandefrihet, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2009. 8 Enkvist, Victoria, Ordningsregler i skolan, Hans Eklund, Lotta Lerwall och AnnaSara Lind (red.), Vänbok till Sverker Scheutz: Om rätt och att undervisa rätt, Iustus, 2020, s. 126. 9 T.ex. menade Lagrådet att det inte var lämpligt att införa bestämmelser i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och skollagen (2010:800) som skulle innebära att offentlighetsprincipen skulle gälla i fristående skolor då Lagrådet ansåg att det var oklart hur en utvidgad offentlighetsprincip skulle inverka på bl.a. lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden. Se Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-21. Se bl.a. Lerwall, Lotta, Fristående skolor och regeringsformen — om innebörden av ”det allmänna”, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 2013, s. 280 och Warnling Conradson, Wiweka, Sandström, Lena och Ahlenius, Henrik, Lärare & elev, u. 3, Norstedts juridik, 2020, s. 104–105. Denna typ av problematik diskuteras även i von Essen, Ulrik, Kompetensfördelning mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol, FT, 2021, s. 413 ff. med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2019 ref. 43. Se även Warnling Conradson, Wiweka, Rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut — en tämligen komplicerad historia. Reflektioner kring HFD 2019 ref. 43, FT, 2020, s. 493 ff. och Örnberg, Åsa, HFD 2019 ref. 43. Privatisering av offentliga förvaltningsuppgifter. Reflektioner med anledning av frågan om förutsättningarna för att ett privaträttsligt subjekts beslut ska kunna prövas av allmän förvaltningsdomstol, FT, 2020, s. 169 ff. 11 Örnberg, Åsa, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, Jure, 2014, s. 56 ff. 12 Örnberg, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, 2014, s. 56 ff. Jfr Lerwall, Fristående skolor och regeringsformen, 2013, s. 280 13 ’Tweenagers’ eller ’tweens’ är barn i åldrarna 7–11 år. Se bl.a. Boden, Sharon, Dedicated followers of fashion? The influence of popular culture on children’s social identities, Media, Culture & Society, 2006, s. 291. 14 Balet, Catherine, Identity: Dress Codes In European Schools, Steidl Gottingen, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. 15 Balet, Identity, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. Cassidy, Tracy och van Schijndel, Hannah, Youth identity ownership from a fashion marketing perspective, Journal of Fashion Marketing and Management, 2011, s. 163– 177. 17 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 64. 18 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 64. 19 Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 369 ff. och 377 f. Se även Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 65 och Lagerqvist Veloz Roca, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB?, 2005, s. 301–328. 20 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 65–66. 21 Prop. 1973:90 s. 237-f. Se även prop. 1975/76:209 s. 141 f. och Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 48. 22 Prop. 1975/76:209 s. 141-f. och Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 48-49. Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 364 ff. och 377 f. och Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 24 Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997, s. 364 ff. och 377 f. och Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 25 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 66. 26 Balet, Catherine, Identity: Dress Codes In European Schools, Steidl Gottingen, 2006. Se även Boden, Dedicated followers of fashion?, 2006, s. 289 ff. 27 Cassidy, Tracy och van Schijndel, Hannah, Youth identity ownership from a fashion marketing perspective, Journal of Fashion Marketing and Management, 2011, s. 163– 177. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59. 29 NJA 1996 s. 577. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 30 Jfr Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49–52. Se även Bull, Mötes- och demonstrationsfriheten, 1997 och Cameron, Ian, Vad är en begränsning av en rättighet?, Karin Åhman (red.), Regeringsformen 40 år: 1974– 2014, iUSTUS, 2014. 31 NJA 1996 s. 577. Jfr Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 32 I uppskruvade debatter på b.la. Twitter eller på dags- och kvällspressens debattsidor/kommentarsfält görs ibland uttalanden i stil med ”tänk om ett barn kommer till skolan med en kjol som visar halva skinkorna? Omfattas det också av yttrandefriheten?” eller ”om barns kläder omfattas av yttrandefriheten kan ju barnen dyka upp nakna i skolan!” i syfte att argumentera för tillåtligheten/nödvändigheten för skolor att reglera elevernas kläder genom sina ordningsregler. 33 Prop. 2009/10:165, s. 674. 34 Prop. 2009/10:165, s. 322. Prop. 2009/10:165, s. 323. 36 Prop. 2009/10:165, s. 319 ff. 37 Prop. 2009/10:165, s. 319 ff. 38 Prop. 2009/10:165, s. 323. 39 Persson, Skolkläder och yttrandefrihet, 2009, s. 59–60. 40 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. 41 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. Prop. 1973:90 s. 203 och prop. 1975/76:112 s. 66. 43 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 126. Se även Holmberg, Erik, Stjernquist, Nils, Isberg, Magnus, Eliason, Marianne och Regner, Göran, Grundlagarna, u. 3, Norstedts Juridik, 2012, s. 316. 44 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164 och Holmberg, m.fl., Grundlagarna, 2012, s. 316. 45 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. Jfr Holmberg, m.fl., Grundlagarna, 2012, s. 317. 46 Bull, Thomas och Sterzel, Fredrik, Regeringsformen — en kommentar, Studentlitteratur, 2019, s. 195, 198 och 206. Se även Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. 48 Enkvist, Ordningsregler i skolan, 2020, s. 164. 49 Jfr Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49. Se dock argumentationen i Bull, Thomas, Mötes- och demonstrationsfriheten: en statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA, Iustus, 1997 (ak. avh.), s. 485–488. Se även Petrén, Gustaf och Ragnemalm, Hans, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, u. 12, Liber, 1980, s. 77. Prop. 1975/76:209, Om ändring i regeringsformen, s. 142. 51 Ruotsi, Svensk yttrandefrihet och internationell rätt, 2020, s. 49. 52 Jfr diskussionen i JO 2010/11 s. 509 och JO 2022-02-15 Dnr 413–2020. BN and SN v Sweden, App No 17678/91.s. 627