NJA 2016 s. 39 p. 12.
Hänvisas från p. 38 (s. 83)
38.Ovan har berörts begreppen förutsättning och det köprättsliga begreppet befogad förutsättning. Man kan fråga sig om befogad tillit har samma innebörd som befogad förutsättning. Befogad tillit utgör ett viktigt rekvisit för olika rättsföljder, t.ex. för avtalsbundenhet och skadeståndsskyldighet. I ett fall där en person lämnat falska bud vid försäljning av en bostadsrätt använde HD begrepp som svarar mot förutsättning, tillit och rimlighet. De två första begreppen ges samma betydelse men inte rimlighetsbegreppet som får en annan betydelse som motiverar ett ansvarsgrundande undantag. Målet rörde frågan om vilka upplysningar som det är tillåtet att förmedla inom ramen för en affärsförhandling. HD ansåg att den som ger sig in i en förhandling i viss utsträckning måste räkna med att medkontrahenten inte är helt uppriktig eller sanningsenlig. Här tillskrivs en förhandlande part en förutsättning som avser medkontrahentens bristande uppriktighet. HD tillade att det ligger i sakens natur att man helt enkelt måste utgå från (förutsätta) att det inte finns skäl att fullt ut fästa tilltro till uppgifter som tar sikte på parternas förhandlingspositioner. Härmed uttrycks att förutsättningen innebär att en part inte kan hysa befogad tillit. Ansvarsutkrävande kan dock ske vid ”ett klart överskridande av den gräns som enligt gängse uppfattning anses vara rimlig för en förhandlingssituation.” Termen rimlighet utgör ett måttlighetskriterium och syftar här på vad som inte är godtagbarhet.s. 83