1.Sammanfattningsvis är det min bedömning att inrättandet av Patentoch marknadsöverdomstolen har förbättrat förutsättningarna för Högsta domstolens möjlighet att tillgodose behovet av en nationell enhetlig prejudikatbildning. Huvudskälen för min slutsats är dels att reformen ökat underlaget för Högsta domstolens prejudikatbildning, dels att den ventilregeln som gäller för de flesta av Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden fyller en effektiv och ändamålsenlig sorteringsfunktion för Högsta domstolens urval av prejudikatfrågor.s. 570
2.Min goda erfarenhet av ventilregeln för Patent- och marknadsöverdomstolen gör att jag anser att det finns skäl att överväga om de överklagandeförbud som gäller inom vissa andra rättsområden också borde kompletteras med en motsvarande fakultativ ventilregel. (Ett annat alternativ vore att för dessa andra områden överväga en så kallad hissfunktion, dvs. en möjlighet att hänskjuta prejudikatfrågor till Högsta domstolen, jfr 56 kap. 13 § rättegångsbalken.) Jag syftar särskilt på avgöranden från Svea hovrätt i överklaganden från landets åtta hyresnämnder där Svea hovrätt alltid är sista instans och på avgöranden från Arbetsdomstolen där det inte heller finns någon överklagandemöjlighet (se 10 § lagen [1994:831] om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt respektive 2 kap. 4 § lagen [1974:371] om rättegången i arbetstvister). Att ge förutsättningar för Högsta domstolen att avgöra prejudikatfrågor som uppkommer i allmänna civilrättsliga eller processrättsliga frågor, i grundlagsfrågor och i andra allmänna frågeställningar även inom dessa måltyper skulle enligt min mening ytterligare förbättra förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning till nytta för samhället i stort.s. 570