Se t.ex. ”HIV-fallet” NJA 2004 s. 176 angående uppsåt, ”Skärtorsdagsdomen” 2008 s. 359 om flerfaldig brottslighet, ”Balkongmålet” NJA 2015 s. 702 angående bevisvärdering och ”Bussen i Östberga” NJA 2017 s. 531 angående försöksbrott.
Hänvisas från p. 2 (s. 452)
2.När det gäller straffrättens område tänker jag särskilt på ett avgörande som nydanande i sättet att skriva dom: ”Socialkontorsfallet” NJA 2000 s. 314. Vid tidpunkten när det kom var jag tingsnotarie. Jag minns att jag uppfattade avgörandet som mycket informativt, närmast som en handledning åt en praktiker. Man ska komma ihåg att vid den tiden var utbudet av doktrin och litteratur som beskrev det praktiska hantverket vid påföljdsbestämningen tämligen begränsat. Med sina utvecklade och generella resonemang i påföljdsbestämningsfrågor kom ”Socialkontorsfallet” att bli till stor nytta för domare i underrätt. Rättsfallet har under åren även citerats vid ett flertal tillfällen av Högsta domstolen. Det har också kommit många ytterligare fall där Högsta domstolen — utöver att knäcka själva prejudikatfrågan — med utförliga skrivningar har lämnat generella men tydliga anvisningar om hur olika delar av straffrätten bör tillämpas.s. 452