1.5.1 Entledigande av styrelseledamot på grund av misskötsamhet Av 9 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220) följer att styrelseledamot som missköter sitt uppdrag kan entledigas av allmän domstol. Ansökan kan enligt 5 kap. 4 § första stycket 5 stiftelselagen ske av bland andra tillsynsmyndigheten, det vill säga Länsstyrelsen. I NJA 2019 s. 335 ”Snöklockan” prövades fråga om entledigande av styrelseledamöter i en stiftelse på grund av misskötsamhet. I det aktuella fallet, som initierades av Länsstyrelsen, bestod misskötsamheten enligt Länsstyrelsen i att styrelseledamöterna hade handlagt frågor i strid med jävsbestämmelserna i 2 kap. 14 § stiftelselagen och sin allmänna omsorgs-, vård- och lojalitetsplikt genom att tillgodose sina egna och närståendes intressen på så sätt att de hade (i) försett sig själva och närstående med hyreskontrakt i stiftelsens fastighet, (ii) överlåtit stiftelsens fastighet till en bostadsrättsförening och hade i dessa transaktioner kontrollerat samtliga led (iii) hade tillsammans med närstående på grund av upplåtna hyresavtal kunnat köpa knappt 40 procent av bostadsrättsföreningens lägenheter och (iv) haft ett väsentligt intresse i transaktionerna, vilka kunde ha stridit mot stiftelsens intresse. Styrelseledamöterna hade även enligt Länsstyrelsen i strid med bestämmelsen i 2 kap. 6 § stiftelselagen lånat ut en miljon kronor till bostadsrättsföreningen, där de genom majoritet i styrelsen hade ett bestämmande inflytande. Såväl tingsrätten som hovrätten ansåg att styrelseledamöterna hade misskött sina uppdrag och att det förelåg grund för entledigande. HD instämde i underrätternas bedömning och framhöll särskilt följande. Ifråga om tillsynsmyndighetens befogenheter vid entledigande konstaterade HD att regleringen syftar till att säkerställa stiftelsens möjligheter att verka för sitt ändamål med beaktande av att stiftelsen saknar medlemmar. Det noterades vidare att regleringen är av vikt inte minst för att upprätthålla tilltron till stiftelseinstitutet och därmed för viljan att bilda nya stiftelser. Vad gäller misskötsamhetens art framhölls att den måste vara på något sätt kvalificerad och röra exempelvis brottsliga ageranden, överträdelse av centrala regler såsom till exempel jävsreglerna eller befogenhetsreglerna, eller långvariga åsidosättanden. En allsidig bedömning måste göras även med beaktande av styrelseledamotens uppgifter och graden av culpa samt storleken av eventuell skada. Ledamoten ska ”på objektiva grunder har visat sig vara olämplig för uppdraget”. Det konstaterades vidare att en intressekonflikt föreligger om en stiftelse ingår avtal genom en styrelseledamot som har en ekonomisk intressegemenskap med motparten och att det gäller även om avtalet gynnar bägge parterna, det vill säga skada behöver inte påvisas. Däremot krävs det enligt HD att styrelseledamotens eget intresse är väsentligt på ett sådant sätt att det är ägnat att påverka styrelseledamotens agerande. Vad avser bedömningen i det specifika fallet framhöll HD att styrelseledamöterna hade åsidosatt jävsreglerna (det vill säga centrala bestämmelser), att de hade haft ett väsentligt intresse som var ägnat att påverka avtalets innehåll, att frågan hade stor betydelse för stiftelsen och kunde orsaka stiftelsen skada samt att styrelsen kunde ha vidtagit den enkla åtgärden att ansöka om att tillsynsmyndigheten utsåg en god man som kunde företräda stiftelsen. Mot bakgrund härav ansåg HD att styrelseledamöterna hade misskött sina uppdrag på ett sådant sätt att de skulle entledigas, varför överklagandet avslogs.s. 1136
2.Avgörandet är intressant då vissa riktlinjer dras upp rörande tillämpning av jävsreglerna och bestämmelsen om entledigande på grund av misskötsamhet. För egen del beklagar jag dock att HD inte tog tillfället i akt att behandla innebörden av styrelseledamöternas lojalitetsplikt, vilket domstolen hade kunnat göra med tanke på talans utformning. I likhet med styrelseledamöter i aktiebolag har styrelseledamöter i en stiftelse en omfattande lojalitetsplikt till följd av den förtroendefulla ställningen. Mot bakgrund av att stiftelsen saknar en huvudman, det vill säga medlemmar, som löpande utövar kontroll över ledningen finns det anledning att se särskilt strängt på pliktbrott för styrelseledamöter i en stiftelse. Detta är av vikt inte enbart för att skydda befintliga stiftelsebildningar, utan även för att främja donationsviljan framdeles. Ett klargörande prejudikat i frågan om lojalitetsplikten för styrelseledamöter i en stiftelse vore därför önskvärt.s. 1137