2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter
Hanna Almlöf, Katarina Olsson · SvJT 2025 s. 271–291 · 1 ställe
- I § 80 Lov om erhvervsdrivende fonde föreskrivs emellertid ”Bestyrelsen skal indsende en fortegnelse over modtagere af uddelinger fra fonden i regnskabsåret til fondsmyndigheden senest samtidig med indsendelsen af fondens årsrapport til Erhvervsstyrelsen.”. 1 9 Act No. 33/1999 respecting Foundations Engaging in Business Operation och Act No. 19/1988 on Funds and Institutions Operating According to Approved Charters. 20 Stiftelselag 487/2015. 21 Se reglerna om s.k. stödstiftelser i 1 kap. 9 § 1 st., jävsregeln i 3 kap. 4 § 2 st. samt reglerna om skifte av egendom och klander av sådant skifte i samband med stiftelsens upplösning 12 kap. 14 § Stiftelselag 487/2015. 22 I denna text används av förenklingsskäl begreppet förvaltare för stiftelsens ledning både vid anknuten förvaltning och egen förvaltning, jfr 2 kap. 2–3 §§ SL som eljest använder styrelse för stiftelser med egen förvaltning. 23 I 5 kap. 4 §, 1 st. 3 p. SL används uttrycket ”den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att få förmån av stiftelsen”. 24 En sökning på ordet ”barn” i tillsynsmyndighetens databas ”Stiftelsesök” (https://stiftelser.lansstyrelsen.se/Sök) ger 2 672 träffar, vilket motsvarar antal gånger ordet förekommer i stiftelsens namn eller ändamålsbestämmelse, (senast besökt 2024-01-24). 2 5 För den skatterättsliga behandlingen av destinatärer och mottagare, se Martin Berglund, Beskattning av stiftelser, Iustus 2021. 26 Se t.ex. Stiftelsen Sigge Williamssons donation A till Stadens förskönande och nytta (8645004782). 27 Se t.ex. Stiftelsen Djurhemmet i Helsingborg Tassebo, (8430012776) och Tora Perssons och Harald Björkmans stiftelse (8024821467) som båda har till ändamål att på olika sätt tillgodose herrelösa och vanvårdade djur. 28 Se t.ex. Hessler 1952, s. 52. Isoz (1997-06-01, JUNO), kommentaren till 1 kap. 2 §, talar om att destinatärskretsen är obestämd eller bestämd eller en kombination av båda. 29 Se liknande hos Olsson 1996, s. 113–115. 3 0 T.ex. ”stipendium till avkomlingar till min fader lagmannen C.A. Palme, vilka bära eller har burit namnet Palme”, Stiftelsen Ingegerd Palmes fond (8450006831). 31 Jfr prop. 1993/94:9, s. 112. 32 För sådana stiftelser tillämpas endast några få bestämmelser i 1 kap. SL, vilket bl.a. medför att de varken registreras eller står under tillsyn. Enligt prop. 1993/94:9, s. 58, framstod behovet av lagreglering av dessa stiftelser inte som särskilt stort. Det är dock högst oklart vad som menas med detta uttalande. Det är likaledes oklart vilka stiftelser som egentligen omfattas av 1 kap. 7 § SL, och tydlig vägledning i frågan saknas i rättskällorna. 33 Prop. 1993/94:9, s. 112. Jfr dock det s.k. fideikommissförbudet i 9 kap. 2 § Ärvdabalken, som begränsar giltigheten av den här typen av förordnanden. Se Olsson 1996, s. 121 och 260. 34 Prop. 1993/94:9, s. 112, där det anmärks att s.k. vinstandelsstiftelser kan ha en destinatärskrets som är bestämd på ett sådant sätt. Vi behandlar inte dessa stiftelser. Vi behandlar inte heller pensionsstiftelser och personalstiftelser som regleras av lag 1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. För en diskussion om dessa stiftelsetyper se Katarina Olsson, ”Säregna stiftelsetyper” i Lennart Lynge Andersen och Katarina Olsson (red.), Stiftelser i Norden II, Rapport från et nordisk forskningssymposium i november–december 2001, Gjellerup Gads Forlag 2002, s. 125–194. 3 5 Möjligen skulle man kunna säga att regeln i 5 kap. 4 § 1 st. 3 p. rörande skadestånd är en regel om destinatärens rätt i förhållande till stiftelsen. 36 Se t.ex. Olsson 1996, s. 214 f. och Hessler 1952, s. 3. 37 Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6:e omarbetande upplagan, Norstedts Juridik 1996, s. 23. 3 8 En diskussion om äganderätt är dock inte meningsfull att föra i de fall där stiftelsen ger en förmån, t.ex. om ändamålet är att driva ett museum för att visa konst, se huvudtyper 1–3 under avsnitt 2.1 ovan. 39 Hessler 1952, s. 94. 40 Hessler inspirerades här av den anglosaxiska trusten, se Katarina Olsson, Kan man lita på en trust, Norstedts Juridik 2020, s. 333–337. 41 Hessler 1952, s. 122. Hesslers diskussion om ”äganderätt” hänför sig dessutom enbart till situationer med individuellt bestämda destinatärer. 42 Karl Olivecrona, Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt, A.-B. Lundequistska Bokhandeln 1928, s. 33. Se även Hjalmar Karlgren, Studier över privaträttens juridiska personer och samfälligheter utan rättspersonlighet, Elanders Boktryckeri Aktiebolag 1929, s. 73. 43 Se Hessler 1952, s. 362 f. 44 Woxholth, 2001, s. 159 f. Med självständighetskriteriet avser Woxholth att förmögenheten ska vara ställd till självständig rådighet för ändamålet. Förmögenheten ska vara självständig i förhållande till ”enhver eierpretedent”, s. 144. Jämför här skrivningen i 1 kap. 2 § SL om ”självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål”. 4 5 Woxholth 2001, s. 160, diskuterar omvänt att om destinatären inte hade ett rättsligt krav på förmögenheten redan innan stiftelsebildningen, så kan stiftelsen anses som giltigt bildad. 46 Woxholth 2001, s. 145. 47 Att bidrag eller förmåner ses om rättshandlingar framgår bl.a. av jävsregeln i 2 kap. 14 § SL, där uttrycket ”annan rättshandling” särskilt syftar på ensidiga beslut om bidrag och förmåner, se prop. 1993/94:9, s. 131. 48 Se t.ex. Jan Hellner, Richard Hager och Annina H. Persson, Speciell avtalsrätt II — Kontraksrätt, 1:a häftet 7:e upplagan, Norstedts Juridik 2019, s. 288, och Gertrud Lennander, ”Gåvoavsikt m.m. — Något om innebörden och tillämpningen av en svårfångad rättsfigur” i Severin Blomstrand, m.fl. (red) Bertil Bengtsson 90 år, Jure 2016, s. 269–286, på s. 279 f. 4 9 Se Hellner, Hager och Persson 2019, s. 288. 50 Prop. 1993/34:9, s. 68. 51 Det förekommer att en person ger en ändamålsbunden gåva. Vissa sådana gåvor kan vara mycket lika stiftelser, men det bildas ingen juridisk person mot bakgrund av gåvan utan egendomen tillhör mottagaren. 52 Jfr Axel Adlercreutz, Lars Gorton och Eva Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, 14:e upplagan, Juristförlaget i Lund 2016, s. 108. 5 3 Anbud utmärks av att det är riktat till en bestämd adressat samt är utformat så att det omedelbart kan utgöra underlag för en accept, varpå ett avtal kommer till stånd, se Adlercreutz, Gorton, Lindell-Frantz 2016, s. 91. 54 Jfr det norska avgörandet HR-1997-8-B – Rt-1997-160 där utnämnandet av en vinnare i en designertävling ansågs utgöra accept. Ett sådant synsätt, utan krav på godkännande från mottagaren, torde kunna fungera väl i situationer då stiftelser utger utmärkelser eller priser och ingen motprestation förväntas av mottagaren efter mottagandet, se vidare avsnitt 4.3 nedan. 55 Se Olsson 1996, s. 95, fotnot 52. 5 6 Se Gösta Walin och Johnny Herre, Lagen om skuldebrev m.m. En kommentar, (202109-13 JUNO) del II, avsnitt 2; Hellner, Hager och Persson 2019, s. 290 och 297. 5 7 Walin och Herre (2021-09-13 JUNO) del II, avsnitt 4.2; Hellner, Hager och Persson 2019, s. 296. 58 Walin och Herre (2021-09-13 JUNO) del II, avsnitt 4.3. 59 Hellner, Hager och Persson 2019, s. 296. 6 0 Berglund 2021, s. 66, fotnot 184. 61 Noteras kan att gåvor kategoriseras som benefika avtal, och att i Draft Common Frame of Reference är utgångspunkten att en gåva är ett avtal som ingås mellan parterna, se Bok IV, Del H. 62 Jfr 7 § Lag (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område som låter acceptgivaren återkalla en accept fram till det att mottagaren tar del av accepten. 63 Jfr avtalspreliminärer hos Adlercreutz, Gorton, Lindell-Frantz 2016, s. 107–109. 64 Detta framgår redan av 1 § lag (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. 6 5 Walin och Herre (2021-09-13 JUNO) del II, avsnitt 4.5; Hellner, Hager och Persson 2019, s. 299. I Draft Common Frame of Reference får ensidiga rättshandlingar avfärdas, förutsatt att mottagaren meddelar givaren detta utan oskäligt uppehåll, se Bok II, 4:303. En gåvoutfästelse kan också nekas, med följden att den förfaller, se Hellner, Hager och Persson 2019, s. 298. 66 4 kap. 2 § Bokföringslag (1999: 1078) och 2 kap. 2 § Årsredovisningslag (1995: 1554). 67 Vägledning till BFNAR 2016: 10, Vägledning Årsredovisning i mindre företag (K2), råd 15.20 samt Vägledning till BFNAR 2012: 1, Vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3), råd 36.34. 68 Vägledning till BFNAR 2012: 1, Vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3), råd 15.20. 69 Ibland förekommer begreppen donationskapital eller fondkapital för samma sak. 70 Vägledning till BFNAR 2012: 1, Vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3), råd 36.18 och Vägledning till BFNAR 2016: 10, Vägledning Årsredovisning i mindre företag (K2), råd 15.23 och 17.2. Bestämmelserna motsvarar vad som gäller beslutad men ännu inte utbetald utdelning i aktiebolag, se Vägledning till BFNAR 2012: 1, Vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3), råd 22.11. 7 1 Vägledning till BFNAR 2012: 1, Vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3), råd 2.13 med kommentarer. Motsvarande kommentar saknas i det förenklade K2-regelverket, men skulddefinitionen torde vara densamma i båda regelverken. 72 Berglund 2021, s. 794 argumenterar för samma slutsats. 7 3 Det kan noteras att svensk stiftelserätt saknar regler om återbetalning av olovliga utdelningar motsvarande bestämmelsen i § 19 tredje led norska stiftelseloven som hänvisar till Lov om aksjeselskaper (aksjeloven) LOV-1997-06-13-44, § 3–7. Se t.ex. Grimsrud Aasland 2022, s. 194–196. 74 Isoz (1997-06-01, JUNO) kommentaren till 2 kap. 17 §. 7 5 Se bl.a. 7 kap. 1 §, 7 kap. 50–51 §§ och 4 kap. 1 § ABL. 7 6 Ett aktiebolags bolagsordning ändras i normalfallet med kvalificerad majoritet, 7 kap. 42 § ABL, och beslut om frivillig likvidation fattas med enkel majoritet, 25 kap. 2 § ABL. 77 Den som utsett en styrelseledamot torde också rätt att entlediga densamma, 2 kap. 9 § SL, se vidare Hanna Almlöf och Katarina Olsson, Svensk stiftelserätt, Nordstedt juridik 2025, s. 139 f. 78 Förvaltaren står i direkt sysslomannaförhållande till stiftelsen, se prop. 1993/94:9, s. 169. 79 Följande länsstyrelser är tillsynsmyndigheter; Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Länsstyrelsen i Norrbottens län. 80 Däremot är det möjligt att överklaga ett beslut av tillsynsmyndigheten till förvaltningsdomstol. En begränsning i reglernas tillämpning är att om stiftelsen enligt stiftelseförordnande är undantagen tillsyn enligt 9 kap. 10 § gäller inte reglerna om talerätt i 5 kap. 4 § SL. Ett undantag från tillsyn enligt stiftelseförordnandet innebär vidare att bara några få av reglerna i 9 kap. SL kan tillämpas. I en sådan stiftelse har alltså destinatärerna svårt att agera. 8 1 Se NJA 2019 s. 335. 82 9 kap. 6 § SL och 5 kap. 4 § SL. 83 Prop. 1993/34:9, s. 173 förtydligar att det rör sig om den som objektivt sett omfattas av destinatärskretsen, men trots detta framstår uttrycket som oklart. 84 Prop. 1993/34:9, s. 170. 85 Isoz (1997-06-01, JUNO) kommentaren till 5 kap. 1 § 2.5.3. 86 Det kan också noteras att stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer, enligt 1 kap. 7 § SL, är undantagna från de flesta regler i stiftelselagen, inklusive 5 kap. SL om skadestånd. 8 7 Se även Katarina Olsson, ”Något om stiftelser och bristen på tvister” i Niklas Arvidsson, Birgitta Nyström och Peter Westberg (red.), Tvistlösning inom affärsrätten, Norstedts Juridik 2020, s. 159–185. 88 Prop. 1993/94:9, Lagrådet, bilaga 5, s. 303.fotnot 18 · s. 273
Jessica Östberg · SvJT 2022 s. 1056–1139 · 1 ställe
- 5.1 Entledigande av styrelseledamot på grund av misskötsamhet Av 9 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220) följer att styrelseledamot som missköter sitt uppdrag kan entledigas av allmän domstol. Ansökan kan enligt 5 kap. 4 § första stycket 5 stiftelselagen ske av bland andra tillsynsmyndigheten, det vill säga Länsstyrelsen. I NJA 2019 s. 335 ”Snöklockan” prövades fråga om entledigande av styrelseledamöter i en stiftelse på grund av misskötsamhet. I det aktuella fallet, som initierades av Länsstyrelsen, bestod misskötsamheten enligt Länsstyrelsen i att styrelseledamöterna hade handlagt frågor i strid med jävsbestämmelserna i 2 kap. 14 § stiftelselagen och sin allmänna omsorgs-, vård- och lojalitetsplikt genom att tillgodose sina egna och närståendes intressen på så sätt att de hade (i) försett sig själva och närstående med hyreskontrakt i stiftelsens fastighet, (ii) överlåtit stiftelsens fastighet till en bostadsrättsförening och hade i dessa transaktioner kontrollerat samtliga led (iii) hade tillsammans med närstående på grund av upplåtna hyresavtal kunnat köpa knappt 40 procent av bostadsrättsföreningens lägenheter och (iv) haft ett väsentligt intresse i transaktionerna, vilka kunde ha stridit mot stiftelsens intresse. Styrelseledamöterna hade även enligt Länsstyrelsen i strid med bestämmelsen i 2 kap. 6 § stiftelselagen lånat ut en miljon kronor till bostadsrättsföreningen, där de genom majoritet i styrelsen hade ett bestämmande inflytande. Såväl tingsrätten som hovrätten ansåg att styrelseledamöterna hade misskött sina uppdrag och att det förelåg grund för entledigande. HD instämde i underrätternas bedömning och framhöll särskilt följande. Ifråga om tillsynsmyndighetens befogenheter vid entledigande konstaterade HD att regleringen syftar till att säkerställa stiftelsens möjligheter att verka för sitt ändamål med beaktande av att stiftelsen saknar medlemmar. Det noterades vidare att regleringen är av vikt inte minst för att upprätthålla tilltron till stiftelseinstitutet och därmed för viljan att bilda nya stiftelser. Vad gäller misskötsamhetens art framhölls att den måste vara på något sätt kvalificerad och röra exempelvis brottsliga ageranden, överträdelse av centrala regler såsom till exempel jävsreglerna eller befogenhetsreglerna, eller långvariga åsidosättanden. En allsidig bedömning måste göras även med beaktande av styrelseledamotens uppgifter och graden av culpa samt storleken av eventuell skada. Ledamoten ska ”på objektiva grunder har visat sig vara olämplig för uppdraget”. Det konstaterades vidare att en intressekonflikt föreligger om en stiftelse ingår avtal genom en styrelseledamot som har en ekonomisk intressegemenskap med motparten och att det gäller även om avtalet gynnar bägge parterna, det vill säga skada behöver inte påvisas. Däremot krävs det enligt HD att styrelseledamotens eget intresse är väsentligt på ett sådant sätt att det är ägnat att påverka styrelseledamotens agerande. Vad avser bedömningen i det specifika fallet framhöll HD att styrelseledamöterna hade åsidosatt jävsreglerna (det vill säga centrala bestämmelser), att de hade haft ett väsentligt intresse som var ägnat att påverka avtalets innehåll, att frågan hade stor betydelse för stiftelsen och kunde orsaka stiftelsen skada samt att styrelsen kunde ha vidtagit den enkla åtgärden att ansöka om att tillsynsmyndigheten utsåg en god man som kunde företräda stiftelsen. Mot bakgrund härav ansåg HD att styrelseledamöterna hade misskött sina uppdrag på ett sådant sätt att de skulle entledigas, varför överklagandet avslogs.Stiftelser · p. 1 · s. 1136