Stycket

3.Justitieråden Lars Edlund och Malin Bonthron var skiljaktiga i fråga om motiveringen i vissa delar. I korthet kan noteras att de tydligt framhåller att en styrelseledamot med tanke på funktionsfördelningen aldrig kan ingå i skyddskretsen för det externa ansvaret enligt 29 kap. ABL och att om ett eventuellt råd har lämnats av revisorn till styrelsen ska det anses ha lämnats till bolaget (företrätt av styrelsen). Det skulle enligt de skiljaktiga strida mot aktiebolagslagens syfte och systematik om en styrelseledamot som brustit i sina förpliktelser skulle kunna få skadestånd från revisorn för det skadeståndsansvar som styrelseledamoten genom det bristfälliga agerandet har ådragit sig. Justitierådet Stefan Lindskog yttrade sig i ett särskilt tillägg, varvid bland annat framhölls att inte heller en revisor kan begära ersättning av oaktsamma styrelseledamöter för en ersättning som utgivits till tredje man enligt 29 kap. 2 § ABL. 1.11.2 Om direkt och indirekt skada, skadeberäkning och jämkning I NJA 2016 s. 609 (se avsnitt 1.9.3 ovan) förklarade HD att en likvidators underlåtenhet att avsätta pengar till betalning av en tvistig skuld innebar en överträdelse av 25 kap. 38 § ABL samt att dennes handlande var oaktsamt bland annat med hänsyn till regelns lättbegriplighet. HD undanröjde hovrättens dom och återförvisade målet till hovrätten för fortsatt handläggning. I NJA 2019 s. 978 ”Benchmark II” prövades därefter frågan om likvidatorns skadeståndsansvar mot borgenären. Hovrätten ogillade talan på grund av bristande orsakssamband, då hovrätten ansåg att målet rörde fråga om indirekt skada för borgenär och käranden inte hade visat att gäldenären inte kunde betala fordringen. En domare var skiljaktig. HD beviljade partiellt prövningstillstånd. De frågor HD hade att pröva var om likvidatorn var skadeståndsskyldig gentemot borgenären i egenskap av tredje man och — om skadeståndsskyldighet befanns föreligga — med vilket belopp skadestånd skulle utgå.s. 1117