Stycket

6.HD gick därefter vidare till att pröva frågan om kausalitet. I den delen noterades inledningsvis att det måste föreligga ett orsakssamband mellan den oaktsamma revisionen och den ekonomiska skada som transaktionen medförde samt att frågan normalt bör ställas vad som skulle ha hänt om årsredovisningen hade varit riktigt (och således inte vad som skulle ha hänt om årsredovisningen hade varit fortsatt felaktig, men revisorn hade lämnat anmärkning i revisionsberättelsen), även om HD framhöll att undantag från huvudregeln kan behöva göras i enskilda fall. Det framhölls att kausalitetsprövningen vid en oaktsam revision således skiljer sig från situationen i den så kallade Landskronabranden NJA 2013 s. 145, där HD medgav en bevislättnad för den skadelidande rörande skyldigheten att visa underlåtenhet att vidta farereducerande åtgärder. Det handlade i målet ytterst om att hypotetiskt och på objektiva grunder pröva huruvida riktiga uppgifter i årsredovisningen hade inneburit att den skadelidande allvarligt skulle ha övervägt ett annat handlande, det ska med andra ord vara fråga om en så kallad beslutsrelevant informationsbrist. Det konstaterades också att i de fall då flera händelseförlopp framstår som rimliga och närliggande bör utgångspunkten vara den händelseutveckling som framstår som mest sannolik. Vad beträffar det aktuella fallet konstaterade HD att aktieutbytet motiverades av tillgången till börsplatsen, att det var känt att Börsbolagets lönsamhet var dålig, samt att bristerna i årsredovisningen, goodwillposten och återbetalningen, vilka motsvarade ett felaktigt värde om maximalt ca fem miljoner kr, var marginella sett till transaktionsvärdet om ca 1,9 miljoner kr. Mot bakgrund härav kunde bristerna i årsredovisningen inte anses ha varit ”ägnade att motivera ett allvarligt övervägande av ett annat handlande än att ansluta sig till samgåendeavtalet”. Kausalitet mellan felaktigheterna i årsredovisningen och beslutet ansågs därmed inte föreligga.s. 1115