Stycket

2.Bestämmelsen i 25 kap. 20 a § ABL stadgar att personligt betalningsansvar enligt 25 kap. 18 § ABL upphör, om inte talan om ett sådant ansvar väcks inom tre år från den tidpunkt då förpliktelsen uppkom eller inom ett år från förfallodagen. I NJA 2019 s. 941 hade två bolag träffat en förlikning i form av en avbetalningsplan avseende en oreglerad hyresskuld. Enligt förlikningsavtalet skulle hela skulden förfalla till betalning omedelbart, om inte avbetalningsplanen följdes. När betalningarna upphörde och detta villkor aktualiserades, väckte borgenären talan mot gäldenärens enda styrelseledamot. Käranden gjorde gällande att styrelseledamoten hade ett personligt betalningsansvar enligt 25 kap. 18 § ABL för förpliktelsen (det vill säga det återstående beloppet av hyresskulden), eftersom denna uppkommit under en pågående medansvarsperiod för styrelseledamoten. Tingsrätten kom fram till att förpliktelsen hade uppkommit i och med förlikningsavtalets ingående och ålade styrelseledamoten ett personligt betalningsansvar för skulden enligt 25 kap. 18 § ABL. Hovrätten gjorde, mot bakgrund av ändamålet med bestämmelsen i 25 kap. 20 a § ABL och det förhållandet att förlikningsavtalet inte innebar någon materiell ändring av förpliktelsen, bedömningen att förpliktelsen skulle anses ha uppkommit i och med ingående av hyresavtalet och ogillade talan.s. 1105