Se NJA 1981 s. 1117 och NJA 2013 s. 117. I sistnämnda fall konstaterade HD att styrelsen är syssloman. Det framstår som oklart om det är en felskrivning mot bakgrund av att styrelsen är ett bolagsorgan och det är de enskilda styrelseledamöterna som har en på sysslomannarättsliga grunder vilande omsorgs- och lojalitetsplikt.
Hänvisas från p. 4 (s. 1125)
4.HD gjorde i målet flera principiella uttalanden inte minst med avseende på styrelseledamöternas rättsliga ställning och innebörden av styrelseledamöters omsorgsplikt, frågor som har behandlats i begränsad utsträckning i praxis. Inledningsvis behandlade HD frågan om förutsättningarna för styrelseledamöters skadeståndsansvar enligt 13 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Det konstaterades sålunda att styrelseledamöterna står i ett direkt sysslomannaförhållande till föreningen och att ansvaret gentemot medlem ”vilar på sysslomannarättsliga grunder”. Detta innebar enligt HD att styrelseledamöterna har samma omsorgsplikt som vanliga sysslomän. Frågan om styrelseledamöternas rättsliga ställning har diskuterats i stor utsträckning i doktrinen och har även diskuterats av HD. Vissa författare har, i likhet med HD i nu diskuterade fall, framfört uppfattningen att styrelseledamöterna är sysslomän, men det finns också de som anser att de snarare står i ett sysslomannaliknande förhållande alternativt att de har ett förhållande sui generis. Även om det inte torde ha någon större skillnad i praktiken om styrelseledamöterna anses ha en sysslomannaliknande ställning (något som jag själv har förordat) eller en ställning som regelrätta sysslomän är det jämväl betydelsefullt att frågan nu får anses klargjord av HD.s. 1125