Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 112

Se angående floodgateargumentet bland annat NJA 2009 s. 16 och Jan Kleineman, Floodgateargumentet — rättskällekampen mellan Aktiebolagskommittén och lagförarbetena, Ronald J. Gilson m.fl. (red.), Festskrift till Rolf Skog, s. 729 ff.

Hänvisas från p. 5 (s. 1114)

5.Den första frågan som HD prövade var hur den ersättningsberättigade kretsen ska avgränsas i fråga om revisorns ansvar gentemot tredje man. HD framhöll inledningsvis att svensk rätt intar en restriktiv inställning till ansvaret för ren förmögenhetsskada i utomobligatoriska förhållanden med hänvisning till det så kallade floodgate-argumentet, vilket vilar på bland annat behovet av förutsebarhet samt proportionalitet och att det är faktorer som är relevanta även i fråga om avgränsningen av revisorsansvaret gentemot tredje man, varvid hänvisning även gjordes till det skydd som brottsbalkens svindleribestämmelse ger. I fråga om tolkningen av begreppet ”annan” i 29 kap. 1 och 2 §§ ABL konstaterades att vägledning får hämtas från den överträdda normens skyddsändamål enligt normskyddsläran och att det intresse som revisorns granskningsplikt avser att skydda inte kan bestämmas abstrakt och på ett entydigt sätt för alla fall. Det konstaterades härefter dels att bestämmelsen rörande granskning av årsredovisningen enligt god revisionssed bland annat syftar till att den som lägger en årsredovisning till grund för ett affärsbeslut ska skyddas, förutsatt att tilliten till årsredovisningens riktighet har varit befogad, dels att normskyddet omfattar även andra än aktieägare. Vidare framhölls att kravet på att revisionen ska ske enligt god revisionssed syftar till att säkerställa att just årsredovisningen är förenlig med god redovisningssed, det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Det är den skadelidande som ska bevisa att vederbörande har fäst tillit till årsredovisningen, men det noterades samtidigt att faktisk tillit normalt kan presumeras om det finns grund att anse att tilliten var befogad. HD konstaterade sedan att en kapitalförsäkringstagare bör likställas med en aktieförvärvare när det gäller normskyddet bakom regeln att revisionen av årsredovisningen ska ske enligt god revisionssed. Endast tillit av viss styrka och relevans för den förlustbringande transaktionen kan enligt HD ligga till grund för ett skadeståndsansvar. Tilliten till en årsredovisning måste enligt HD generellt anses vara befogad, om denna utgör en väsentlig del av beslutsunderlaget, men omständigheter i det enskilda fallet kan tala för en annan bedömning. Vidare konstaterades det principiellt viktiga att en genom börskursen förmedlad tillit till årsredovisningens riktighet normalt inte bör vara tillräcklig för att en revisor ska bli ersättningsskyldig enligt 29 kap. ABL. I målet fann HD att en befogad tillit till årsredovisningens riktighet hade förelegat. I fråga om prospekt gjordes ett intressant uttalande obiter dicta av innebörd att det ofta kan presumeras att en person som tecknar aktier inom ramen för en emission i förekommande fall har haft befogad tillit till uppgifterna i ett prospekt. Detta uttalande kan rimligen tillmätas betydelse i en framtida process om prospektansvar.s. 1114