Stycket

3.Den andra kategorin är, som benämningen indikerar, betydligt friare och består i en avvägning utifrån tre faktorer, vilka innefattar risken för skada, den sannolika skadans storlek och möjligheterna att förekomma skadan. En fjärde faktor brukar också läggas och innefatta den handlandes möjligheter att inse risken för skada. Den fria vårdlöshetsbedömningen är därvid en svår konst. Det görs ingen principiell skillnad på misstag som har begåtts på grund av oskicklighet, slarv, otur och dumhet, även om man av praxis kan ana att den oskicklige och den slarvige straffas hårdare än den otursförföljde och lågbegåvade. Oskicklighet I rättsfallet som refereras i NJA 1993 s. 149 uppträder en inte särskilt skicklig golfspelare som av misstag fick en snedträff, vilket ledde till att den lilla bollen träffade en bil som stod parkerad i närheten av golfbanan. HD ansåg att golfspelaren hade varit vårdslös och betonade därvid att golf är ett spel med delvis farlig karaktär och att den aktuella skadan hade kunnat undvikas om golfspelaren hade valt en annan spelriktning, som förvisso skulle kunna kosta honom ett slag ytterligare. Slarv I NJA 1971 s. 261 rapporteras om en lastbilschaufför som i mörker och tät dimma körde upp på en huvudled med sin långa släpvagnsförsedda lastbil, varpå en mötande personbil krockade med vagnen. HD fann att det hade ålegat chauffören att vidta riskbegränsande åtgärder för att undvika den trafikfara som hans fordon utgjorde under de rådande omständigheterna. Lastbilschauffören var slarvig, vårdslös och befanns därmed vara skadeståndsskyldig. Otur I NJA 1960 s. 589 blev utgången den motsatta. En läkare hade av misstag skurit av arteria femoralis i stället för vena saphena magna. Arteria femoralis hade under operationen påträffats i det läge som normalt intas av vena saphena magna vilket, enligt utredningen, var synnerligen sällsynt. Med hänsyn härtill och då det inte fanns några särskilda omständigheter som givit anledning till tvekan om att det var rätt blodkärl, bedömdes den misstagne läkaren inte ha varit vårdslös. Jag tolkar HD som att misstaget berodde på otur och inte oskicklighet, slarv eller dumhet. Fysiska defekter När det gäller misstag som begåtts på grund av brister i personliga kvalifikationer hos skadevållaren, finns i praxis en antydan om att detta kan vara en ursäkt som lönar sig, även om Hellner och sedermera medförfattaren Radetzki i sitt standardverk under i vart fall 25 års tid har angett att ”[t]endensen torde vara att culpabedömningen blir allt mer objektiv, så att personliga omständigheter inte får inverka”.s. 17