1.Lagstiftningen om sjö- och transporträtt grundar sig i stor omfattning på internationella konventioner. Detta bidrar till enhetlighet på ett så internationellt område som sjö- och transporträtt ändå är. En sådan lagstiftning ställer krav på att rättstillämparen också konsulterar den bakomliggande konventionen och tolkar den mot bakgrund av internationella rättskällor i anslutning till konventionen. I de fall konventionen har inkorporerats direkt utan att transformeras till svensk rätt blir behovet av att känna till konventionstolkningens frågeställningar än mer påtagligt.s. 990
2.Ett viktigt rättsfall att uppmärksamma är Bosphorus Queen Shipping, C-15/17, EU:C:2018:557, där unionsdomstolen slår fast att EU är part till havsrättskonventionen (i Sverige intagen i SÖ 2000:1). Vidare har EU genom direktiv inkorporerat Marpol-konventionens standarder för att motverka föroreningar från skepp. Genom detta kan domstolen tolka reglerna och tillämpa dem också på skepp registrerade utanför EU. I domen blev det klarlagt att en registrerad ägare — inte en bare-boat-befraktare — var ansvarig för miljösanktionsavgift. Finlands Högsta domstol avgjorde sedan målet i Bosphorus Queen HD 2019:61 och kom fram till att oljeutsläppet inte medfört så omfattande skada eller risk för skada att sanktionsavgift skulle utgå.s. 991
3.Högsta domstolen kom under perioden med ett antal rättsfall som berörde tolkning av konventionsgrundad lagstiftning och konventionstolkning. Rättsfallen är Cadillacen i Miami ND 2016 s. 1 SHD (= NJA 2016 s. 146) angående tolkning av Haag-Visbyreglerna beträffande gods som skadats i lastningshamn, Kopparn blev till sten ND 2016 s. 18 SHD (= NJA 2016 s. 465) som rörde tolkning av CISG, Potatisetanolen ND 2016 s. 34 SHD (= NJA 2016 s. 563) som rörde tolkning av CMR och slutligen Thai Airways ND 2016 s. 55 SHD (= NJA 2016 s. 900) som rörde tolkning av Montrealkonventionen (dessa fall kommenteras mer i detalj i det följande). Till de nämnda fallen ska också läggas Akzo Nobel NJA 2014 s. 425 som rörde en internationell järnvägstransport (detta fall har kommenterats i den föregående rättsfallsöversikten, se SvJT 2017 s. 587 och 592). I sammanfattning kan följande sägas styra Högsta domstolens tolkningsverksamhet när det gäller lagstiftning som grundar sig på internationella konventioner.s. 991
4.För att fastställa den rätta meningen av en konvention ska beaktas såväl den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av konventionsregleringens ändamål och syfte, som de generella principer som får anses komma till uttryck i konventionen. Det är här således fråga om att tolka texten mot bakgrund av en analys av de ord som används i konventionen, varvid det kan vara att beakta konventionens olika officiella språk.s. 991
5.Regelverken i transportkonventionerna utgör ett sammansatt och komplicerat ansvarssystem. Ett stort antal olika faktorer ska beaktas. Vissa faktorer verkar till förmån för transportören medan andra ger lastägaren fördelar. Tillsammans åstadkommer reglerna en rimlig riskfördelning beträffande de skador och förluster som kan uppkomma vid en transport. En utgångspunkt för tolkningen av konventioner är att den avsedda riskfördelningen ska upprätthållas. Detta argument är närmast att betrakta som en tolkning som är trogen mot det system som konventionen bygger på.s. 991
6.Förarbetena liksom omständigheterna vid konventionens ingående kan också ge ledning för att fastställa innebörden.s. 992
7.Hur man i konventioner rörande andra transportsätt har löst en viss fråga kan också vara av betydelse. Om lösningen är densamma i flera konventioner och därför anses utgöra en allmän transporträttslig princip, så kan den bilda utgångspunkt även för tolkningen av en konvention som inte uttryckligen reglerar frågan. En sådan tillämpning förefaller också naturlig med tanke på att en transport i dag ofta utförs med flera slags transportmedel.s. 992
8.Eftersom tillämpningen och tolkningen av internationella konventioner i stor utsträckning sker vid nationella domstolar, är även nationell rättspraxis från konventionsstaterna av stor betydelse i den mån det går att utläsa någon enhetlighet.s. 992
9.När det gäller tolkningen av vissa konventioner måste uppmärksammas om EU har anslutit sig till vissa av dessa. I sådana fall kan det finnas rättspraxis rörande konventionen såsom en del av unionsrätten. Denna praxis är av intresse även när fråga är om en transport som inte omfattas av unionsrätten.s. 992
10.Slutligen kan domstolarna vid tolkning av en konvention använda den juridiska litteraturen från olika länder. Framträder en allmän mening bör denna typiskt sett följas. Och skulle olika åsikter komma till uttryck, hindrar det inte att en diskussion i litteraturen kan ange ramar och riktning för tolkningen liksom goda argument för och emot olika tolkningsalternativ. Här gäller som vid läsning av juridisk litteratur generellt, att om en viss författare har en etablerad auktoritet kan också det vara att beakta.s. 992
11.Det framhålls av domstolen att de givna anvisningarna inte hindrar att bedömningen av en fråga som inte regleras i konventionen kan göras med utgångspunkt i nationell rätt. Vad som följer av konventionen kan dock få sin betydelse på det sättet, att en utfyllande tolkning av transportavtalet bör ske med beaktande av konventionsregleringens syfte och de generella principer som får anses komma till uttryck i konventionen.s. 992
12.Sammantaget måste konstateras att Högsta domstolen har gett en ovanligt utförlig beskrivning av hur de ser på tolkning av internationella transporträttskonventioner. Det finns anledning att utgå från att dessa tolkningsprinciper kommer att vara styrande framöver. Jag läser Högsta domstolens domar på så sätt att tolkningsprinciperna gäller generellt för tolkning av internationella konventioner. Givetvis kan det på andra områden vara nödvändigt att göra vissa modifikationer men de angivna utgångspunkterna måste vara giltiga även utanför transporträttens domäner.s. 992