NJA 2020 s. 3.
Hänvisas från p. 1 (s. 921)
1.Den 23 januari 2020 meddelade HD dom i det så kallade Girjasmålet. Domen har väckt viss uppmärksamhet och de politiska och rättsliga följderna av domen har redan diskuterats i flera sammanhang. Bland annat har det hävdats att domen slår undan fötterna för ”det statliga regelverket”, att en konsekvens av domen är att samerna får utökade rättigheter gentemot staten och att domen innebär att delar av ILOkonvention 169 är bindande för staten då konventionen har blivit internationell sedvanerätt.s. 921
2.I detta sammanhang är det de rättsliga följderna av HD:s uttalanden i målet som är i fokus. Även om domskälen formellt inte har rättskraft är det — som i många andra fall — dessa som har gett upphov till diskussion och tolkningar. Det är också HD:s uttalanden i domskälen som analyseras i detta sammanhang. Först behandlas den fråga som förmodligen har rönt störst uppmärksamhet, nämligen frågan om ILO-konventionens betydelse efter Girjasdomen. Därefter behandlas frågan om huruvida domen i Girjasmålet innebär en ändring av praxis i förhållande till HD:s tidigare dom i det så kallade Nordmalingsmålet. I nästa del analyseras innebörden av formuleringen ensamrätt i förhållande till staten vilken utgör kärnfrågan i målet. Slutligen diskuteras frågan om vilken betydelse domen kan ha i förhållande till kommande rättsprocesser. Avslutningsvis lämnas några korta kommentarer om reaktioner som domen har väckt inom den politiska sfären.s. 921