1.Först och främst ska här betonas att Europakonventionens krav i fråga om en rättvis rättegång och en effektiv domstolsprövning aktualiseras i fråga om hela sanktionsprocessen — det vill säga även sanktionsförfarandet hos en förvaltningsmyndighet.s. 915
2.Frågan vid vilken tidpunkt den enskilde ska anses ”anklagad för brott” och således ha rätt till en rättvis prövning enligt artikel 6 i Europakonventionen har i Europadomstolens praxis prövats framförallt i samband med rätten till domstolsprövning inom skälig tid. I fråga om administrativa sanktionsavgifter uttalade Europadomstolen följande angående skattetillägg i avgörandet Västberga Taxi Aktiebolag och Vulic mot Sverige (se para. 104): The Court considers that the applicants were substantially affected by the proceedings in the present case when on 20 February and 11 August 1995, respectively, they were informed by the Tax Authority of its intention to impose additional taxes and tax surcharges on them. Thus, for the purposes of Article 6 § 1, the periods to be taken into consideration began on those dates. Det är tyvärr inte alldeles ovanligt att det förekommer missförstånd härvidlag, och dessa missförstånd kan förekomma till och med i domstolsavgöranden. Men som Warnling Conradson och Nilsson konstaterar: ”Man ska alltså inte föreställa sig att dessa krav kan negligeras för att en förvaltningsmyndighet gjorts till beslutsinstans.”s. 915
3.Kanske kan en förklaring till en del av dessa missförstånd ligga i formuleringen i artikel 6.1, som ju utgår från begreppen rättvis och offentlig rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol. Men även en förvaltningsmyndighet, exempelvis Finansinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten, Spelinspektionen eller Skatteverket, som har befogenhet att besluta om sanktionsavgifter måste tillämpa och upprätthålla rättssäkerhetsgarantierna och tillse att de inte urholkas.s. 916
4.I praktiken innebär detta ofta att nationella myndigheter upprätthåller de konventionsrättsliga rättssäkerhetsgarantierna genom så kallad konventionskonform lagtolkning. Högsta domstolen har i ett flertal avgöranden konstaterat att svensk rätt ska bedömas i ljuset av de krav som Europakonventionen ställer och att den svenska lagstiftningen ska tolkas fördragskonformt i den utsträckning som konventionen ger anledning till det. En sådan konform tolkning kan medföra att begränsningar i förarbeten, praxis eller doktrin inte kan upprätthållas.s. 916
5.När det till exempel gäller innebörden av nationella bestämmelser om kommunikation till enskilda i förvaltningslagen (2017:900) eller specialförfattningar som skatteförfarandelagen (2011:1244) måste dessa bestämmelser således tolkas så att de lever upp till det konventionsrättsliga kravet att information om en anklagelse med straffrättslig innebörd de facto måste mottas av den anklagade. Som nämnts ovan är en presumtion för att ett mottagande har ägt rum inte tillräckligt.s. 916
6.Sverige är visserligen statsrättsligt bundet av Europakonventionen och konventionskonform lagtolkning är givetvis en ofta tillämplig arbetsmetod, men i sammanhanget ska påpekas att Högsta domstolen har betonat att vid en prövning angående frågan huruvida staten har respekterat den enskildes rättigheter enligt konventionen är det primärt konventionens ställning såsom svensk lag som får betydelse (se NJA 2012 s. 1038 p. 15).s. 916
7.Högsta domstolen konstaterar i nyss nämnda dom att vid bedömningen av vad som utgör en rättighetskränkning — och därmed av när det finns en rätt till ett effektivt rättsmedel — är det fråga om en direkt tillämpning av Europakonventionen såsom svensk lag (p. 16).s. 917
8.Att Europakonventionen ska tillämpas och tolkas självständigt av svenska domstolar och myndigheter med utgångspunkten att Europakonventionen utgör svensk lag innebär emellertid inte att de krav som uppställs genom Europadomstolens praxis får urholkas. Denna praxis kommer att vara fortsatt relevant för att den sätter gränser för vad som är en tillåten nationell rättsutveckling.s. 917
9.Uppgiften för de enskilda domstolarna att göra egna bedömningar av den innebörd som artiklarna i konventionen har innebär, enligt Högsta domstolen i NJA 2012 s. 1038, att bestämmelserna kan tolkas och preciseras så att de ger en enskild längre gående rättigheter enligt svensk rätt än enligt vad som följer av konventionen och Europadomstolens hittillsvarande praxis — men aldrig tvärtom (p. 15).s. 917
10.Skulle en felbedömning ändå leda till att en konventionsrättighet inskränks finns flera allmänt tillgängliga reparativa rättsmedel som kan vara effektiva. Att staten erkänner kränkningen kan exempelvis utgöra ett första steg i en konventionsrättslig gottgörelse. Det är också ofta möjligt för den enskilde att överklaga eller begära omprövning av ett avgörande för att få till stånd en ändring i sak. Det ska framhållas att dessa reparativa rättsmedel kan vara helt grundade i nationell rätt och ändå uppfylla de konventionsrättsliga kraven på gottgörelse. Som ett exempel härvidlag kan nämnas att om det förekommit brister i kommunikationsplikten på ett sätt som står i strid med såväl svenska förvaltningsrättsliga regler som Europakonventionen kan verkan av dessa brister enligt svensk rätt vara att ett efterföljande beslut inte är fattat i laga ordning och att det därmed saknar laga verkan och således ska undanröjas. Om konsekvenserna av ett ursprungligt konventionsstridigt myndighetsagerande därmed rättas torde detta i de flesta fall också innebära tillräcklig gottgörelse även konventionsrättsligt sett, även om gottgörelsen således följer av nationell rätt och inte av Europakonventionen eller Europadomstolens praxis. Domstolarna och förvaltningsmyndigheterna har även möjlighet att gottgöra vissa överträdelser av Europakonventionens rättigheter genom att exempelvis upphäva eller sätta ner sanktionsavgifter. Det finns således exempel på rättsmedel och typer av gottgörelse i svensk rätt som kan vara mer ändamålsenliga och effektiva än möjligheten att i efterhand få ersättning i pengar.s. 917
11.Om en felbedömning i förhållande till Europakonventionens minimirättigheter inte erkänns, rättas till och gottgörs i tillräcklig grad på annat sätt kan företag och andra enskilda emellertid vara berättigade till skadestånd. Det kan påpekas att Högsta domstolen i NJA 2012 s. 1038 refererar bland annat till NJA 2012 s. 211 I, p. 19, där det fastslås att det är självklart att det svenska rättsmedelssystemet ”med en viss marginal” ska leva upp till kravet på effektivt rättsmedel i Europakonventionen (p. 16).s. 917
12.I Kezban-domen fastslog Högsta domstolen att det berörda bolaget var berättigat till ekonomiskt skadestånd på grund av kränkningen av artikel 6.3 (a) i Europakonventionen. Högsta domstolen konstaterade att kränkningen bestod i ”att en rättssäkerhetssyftande straffrättslig princip som uttrycks i Europakonventionen åsidosattes”.s. 918
13.I samma dom fastslås också att ett företag även kan tillerkännas ideell ersättning för en rättighetskränkning. Så gäller till exempel vid långsam handläggning av ett rättsligt förfarande som berör företaget (se NJA 2012 s. 211 I). Högsta domstolen konstaterar, bland annat med hänvisning till Europadomstolens avgörande i Comingersoll S.A. mot Portugal (no. 35382/97, 6 april 2000), att de omständigheter som är av betydelse när det gäller bedömningen av kränkningens allvar i regel är av ett annat slag än när rättighetskränkningen har drabbat en privatperson. Av betydelse blir, enligt Högsta domstolen, sådana förhållanden som kränkningens inverkan på företagets rykte, osäkerhet beträffande möjligheterna till beslutsfattande och hinder i möjligheterna att utöva den dagliga ledningen av företaget. När en rättighetskränkning innebär en begränsning i en bedriven näringsverksamhet bör utgångspunkten, enligt Högsta domstolen, vara att gottgörelse för just det momentet av kränkningen utgår i form av skadestånd för endast den ekonomiska skadan. För att en rättighetskränknings näringsbegränsande verkningar ska ge rätt till kompensation i form av ersättning för ideell skada bör det, anför Högsta domstolen, i allmänhet krävas särskilda omständigheter, såsom att det handlar om konstnärlig verksamhet eller att en med företaget nära förbunden enskild person i något hänseende drabbas socialt, försörjningsmässigt eller på något annat mer personligt sätt av kränkningens näringsbegränsande verkningar.s. 918