1.Varje sanktionsavgift måste bedömas för sig men om sanktionsavgiften har ett bestraffande och avskräckande syfte samt är sträng talar mycket för att ett övervägande om att påföra ett företag sanktionsavgiften är att bedöma som en brottsanklagelse och att en påförd sanktionsavgift utgör ett straff i Europakonventionens mening. Att så är fallet med till exempel sanktionsavgifter som Finansinspektionen beslutar med stöd av marknadsmissbruksförordningen uppmärksammades i förarbetena. Vidare är det sedan länge fastslaget att skattetillägg är att betrakta som straff i Europakonventionens mening.s. 903
2.Trots att ett övervägande om att påföra en administrativ sanktionsavgift kan vara att bedöma som en brottsanklagelse enligt Europakonventionen har lagstiftaren inte visat något större intresse för företagens rättigheter vid sanktionsavgiftsutredningar. Något som illustrerar detta är de uttalanden som gjordes i förarbetena i samband med att maximibeloppet för företagsboten höjdes från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor vid årsskiftet 2019/2020. Advokatsamfundet påpekade i sitt remissyttrande (R-2017/0003) över det betänkande som låg till grund för lagändringen att företagsboten är att anse som ett straff enligt Europakonventionen, att det är av avgörande betydelse att de rättigheter som tillkommer en misstänkt enligt bland annat Europakonventionen även tillkommer företag som står under utredning för företagsbot samt att det förekommer att myndigheter inte tillvaratar företagens rättssäkerhet under utredningar. Vidare ansåg Advokatsamfundet att det var nödvändigt med en översyn av ett företags ställning under förundersökningen och efterföljande rättegång och att så borde ske inom ramen för den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet. Detta för att tydliggöra att ett företag som riskerar företagsbot ska jämställas med en enskild som riskerar straffrättslig påföljd, eftersom företagsbot är att betrakta som ett straff enligt bland annat Europakonventionen. Advokatsamfundets remissyttrande synes emellertid inte ha gjort något större intryck och i den efterföljande propositionen konstaterades kort att det inte fanns några förutsättningar för att i detta sammanhang göra en översyn av företagens ställning under förundersökning och rättegång av det slag som Advokatsamfundet hade föreslagit.s. 904
3.Att lagstiftaren inte har visat något större intresse för de rättigheter som tillkommer ett företag som är föremål för utredning avseende en sanktionsavgift som är att bedöma som ett straff enligt Europakonventionen medför emellertid inte att ett sådant företag saknar rättigheter. Tvärtom gäller Europakonventionen som lag i Sverige och den som är föremål för en brottsanklagelse har rätt till bland annat de minimirättigheter som framgår av katalogen i artikel 6.3 i Europakonventionen. 4 Generellt om företagens rättssäkerhetsgarantier och den rättsutveckling som förevarit Som behandlats ovan är det ingen ovanlig företeelse att företag blir föremål för rättsliga prövningar avseende administrativa sanktionsavgifter där de riskerar att drabbas av olika typer av straff i Europakonventionens mening.s. 904
4.Högsta domstolens avgörande i NJA 2013 s. 842 (”Kezban”) är centralt för förståelsen av vilka rättssäkerhetsgarantier företag har i sådana straffrättsliga sammanhang. Fallet handlade om livsmedelsföretaget Kezban i Göteborg AB. Företaget hade drabbats av en felaktig miljösanktionsavgift, som konventionsrättsligt utgjorde ett straff, och begärde därför skadestånd av staten. I sin dom uttalade Högsta domstolen följande: Miljösanktionsavgift är att betrakta som ett straff i Europakonventionens mening (se NJA 2004 s. 840 I och II). Det innebär inte att de rent inhemska krav som ställs på ett straffrättsligt förfarande är direkt tillämpliga. Men det innebär att de rättssäkerhetsgarantier som den enskilde enligt Europakonventionen tillerkänns vid straffrättsliga förfaranden gäller. Det kan noteras att av Högsta domstolens dom framgår att det verkar ha betraktats som en självklarhet att de rättssäkerhetsgarantier enligt Europakonventionen som aktualiserades i avgörandet var tillämpliga alldeles oavsett att den som drabbats var ett företag, i det aktuella fallet ett aktiebolag.s. 905
5.Vilka är då de rättssäkerhetsgarantier som företag tillerkänns enligt Europakonventionen vid straffrättsliga förfaranden?s. 905
6.Det kan först konstateras att det finns flera betydelsefulla, mer allmänt hållna sådana rättssäkerhetsgarantier i såväl vår egen grundlag regeringsformen, som i EU-stadgan och Europakonventionen. Exempel på sådana grundläggande och mer allmänt hållna rättssäkerhetsgarantier är oskuldspresumtionen, principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff, rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott och rätten till en rättvis rättegång. I grunden gäller dessa rättigheter både för enskilda individer och för företag och andra juridiska personer.s. 905
7.Dessa rättigheter har givetvis blivit föremål för rättsliga prövningar vid ett stort antal tillfällen i såväl nationella domstolar som i EU-domstolen och Europadomstolen. De har också utgjort utgångspunkter för bredare diskussion och debatt än den som kan kategoriseras som rent juridisk. För svenskt vidkommande kan nämnas några exempel härvidlag.s. 905
8.I vårt land har förvaltningsbeslut historiskt sett inte överprövats av domstol utan av någon högre myndighet inom förvaltningen och i slutänden av regeringen. För att säkerställa förenlighet med artikel 6 i Europakonventionen har flera lagändringar genomförts genom åren, exempelvis genom införandet av den så kallade rättsprövningslagen. Efter en långdragen och delvis känslig politisk process utgör idag rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut en normal rättssäkerhetsgaranti i svensk rätt.s. 905
9.I fråga om rätten till domstolsprövning har våra inhemska problem med att uppfylla Europakonventionens krav om en förhandling inom skälig tid också fått stor uppmärksamhet och rättsutvecklingen har innefattat såväl klargörande prejudikat som lagstiftning som även omfattar företags rättigheter. Ur praxis kan nämnas exempelvis NJA 2012 s. 211 I (”Den långsamma tingsrätten”) där staten dömdes att utge 40 000 kronor i ideellt skadestånd till det dalabaserade företaget Mattias Trafikskola AB på grund av långsam handläggning i domstol. Genom införandet av lagen (2009:1058) om förtursförklaring i domstol kan enskilda — även företag — som drabbats av långsam handläggning också ges förtur.s. 906
10.Den europarättsliga rättighetsfråga som i störst utsträckning har varit föremål för prövning och debatt avseende sanktionsavgifter är dubbelbestraffningsförbudet, framförallt i fråga om skattetillägg. Efter en rad domar från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Europadomstolen och EU-domstolen och en känslig, för att inte säga infekterad, diskussion och politisk process reformerades det svenska skattesanktionssystemet för att säkerställa förenlighet med EU-rätten och Europakonventionen. Lagstiftarens intention var att skapa ett hållbart och samordnat system för påförande av sanktionsavgifter och/eller straff.s. 906
11.Dessa exempel utgör som nämnts uppmärksammade frågor och välkända fenomen.s. 906
12.Kring rättigheterna i artikel 6.3 och den praxis som har byggts upp utifrån den bestämmelsen i Europakonventionen har det inte på samma sätt förekommit diskussion och debatt, varken inom eller utanför den juridiska sfären.s. 906