Stycket

17.I HFD 2010 ref. 115 hade oddsen ett nyhetsförmedlande syfte, medan oddsuppgifterna i HFD 2011 ref. 46 hade underhållnings- och informationsförmedlande syfte. Skillnaden jag kan se är att i HFD 2010 ref. 115 redovisades odds från flera olika spelbolag. Läsaren kunde på så sätt dels se vilket spelbolag som hade bäst odds på matchen, dels få en sammanfattande bild av hur spelbolagen bedömde matchen. I HFD 2011 ref. 46 fanns inte detta jämförande moment. Där redovisades istället bara odds från ett spelbolag. Spelbolagets namn redovisades emellertid inte i samband med att oddsen visades och HFD ansåg att oddsen hade ett underhållnings- och informationsförmedlande syfte. Som redovisades i NJA 1999 s. 749 kan emellertid en framställning ha ett högt underhållningsvärde och ändå ha ett kommersiellt syfte. Underhållningen är så att säga en del av det kommersiella syftet. Frågan är alltså varför redovisandet av oddsen inte hade ett kommersiellt syfte i HFD 2011 ref. 46? Unibet sponsrade sändningen och det var Unibets odds som visades i sändningen. Jag har svårt att se att det fanns utrymme för ett redaktionellt val som hade inneburit att Unibet sponsrade sändningen och TV4+ sedan visade odds från ett annat spel-bolag. Den redaktionella friheten för TV4+ var således begränsad till att visa Unibets odds eller inga alls. Det enda jag kan se som förtar oddsens kommersiella syfte är att Unibets namn inte visades i samband med oddsen. Redovisningen av oddsen kan alltså haft ett informativt syfte som en indikator på matchens utgång. Unibet sponsrade emellertid matchen och TV4+ nyanserade inte informationsgivningen genom att redovisa odds från flera aktörer. Eftersom det således gick att koppla samman Unibet med redovisningen av oddsen, lutar jag åt att visandet av oddsen haft ett kommersiellt snarare än ett informativt syfte. Utgången i HFD 2011 ref. 46 kan alltså ifrågasättas. 2.6 Rent kommersiella förhållanden till föremål Begreppet ”rent kommersiella förhållanden till föremål” introducerades i förarbetena till MFL 1970. I förarbetena angavs att ”rent kommersiella förhållanden till föremål” avser en näringsidkares affärsverksamhet eller där tillhandahållna tjänster. Vid en första anblick framstår det som att begreppet ”rent kommersiella förhållanden till föremål” överlappar de två tidigare bedömningsgrunderna. Jag kommer därför inledningsvis beröra skillnaden mellan begreppen ”rent kommersiella förhållanden till föremål”, ”vidtagits i kommersiell verksamhet” och ”kommersiellt syfte”.s. 706