Frågan huruvida det för borgenärsskydd vid fordringsförvärv krävs att överlåtaren är avskuren betalningslegitimationen eller ifall det räcker med förfogandelegitimationen är omdiskuterad, men enligt min mening följer det av ”Obligentia” NJA 1995 s. 367 I att det räcker med att förfogandelegitimationen är avskuren, se Lindskog Betalning 9.2.3.2. Vad som ligger i kravet på sakrättsligt moment för borgenärsskydd vid fordringsförvärv är dock av mindre intresse i detta sammanhang. Däremot är det för vissa frågor av intresse huruvida något sådant krav alls gäller i vissa situationer. Jag återkommer till det.
Hänvisas från p. 1 (s. 667)
1.betalningsanvisningen i god tro Vid överlåtelse av en enkel fordring får förvärvaren skydd mot överlåtarens borgenärer först genom att överlåtaren har avskurits rådigheten över fordringen. Så sker genom att gäldenären denuntieras (31 § 1 st. SkbrL). Kravet på rådighetsavskärande gäller även om förvärvaren har betalat för fordringen. Hur förhåller det sig då i den situationen som var före i ”Tandvårdsstödet”?s. 667
2.Som det beskrivs av HD (p. 6) har G betalat sin skuld till B genom överföringen till F. En konsekvens av detta är att de till F överförda medlen tillkommer B. Genom överföringen har G förlorat rådigheten över dessa. Om medlen hade funnits kvar hos F med bevarad identifierbarhet, så skulle B ha varit ägare till dessa med skydd mot såväl G:s som F:s borgenärer. Om F blandar samman medlen med egna övergår visserligen B:s äganderätt till en fordring hos F. Men skyddet mot G:s borgenärer (Gkb) består, och ett skydd mot F:s borgenärer (Fkb) kan återskapas av denne genom avskiljande enligt RedL.s. 667
3.Slutsatsen är alltså att B i den situation som var före i ”Tandvårdsstödet” (G betalade på B:s anvisning till F med befriande verkan mot B) inte bara är berättigad mot F; det rör sig om en sakrättsligt fullgången rätt, till de överförda medlen om dessa finns i behåll med bevarad identifierbarhet, till återkravet mot F om F har blandat samman medlen med sina egna respektive till avskilda medel (såsom säkerhet för återkravet) om F efter sammanblandning med egna medel har gjort ett avskiljande enligt RedL.s. 668
4.Vid sådan betalning som avses i 29 § SkbrL är utgångspunkten att återkravet tillkommer G så länge godtrosskyddet inte har satts i spel. Det rör sig helt visst om en fullgången äganderätt. Men om G med fog åberopar god tro enligt 29 § SkbrL mot B, så övergår återkravsrätten mot F på B. Det torde inte krävas denuntiation av F enligt 31 § 1 st. SkbrL för att B skall få skydd mot G:s borgenärer.s. 668