1.En avvikelse kan bestå av att en åtgärd inte har utförts. Frågan om en sådan avvikelse föreligger eller inte liknar frågan om en avtalad tjänst över huvud taget har utförts eller inte, dvs. frågan om prestation har skett. Exemplet med agenten i artikelns inledning gestaltar likheterna. Kärnfrågan i båda dessa typer av tvister är om utföraren har presterat enligt parternas avtal.s. 647
2.Den som gör gällande att han/hon fullgjort en prestation har bevisbördan för sitt påstående, oavsett om prestationen avser betalning eller prestation in natura. En köpare som hävdar att betalning har skett har således, som utgångspunkt, bevisbördan för detta, och säljaren har bevisbördan för påståendet att han/hon har lämnat ut en vara. Heuman motiverar detta med att presterande part kan säkra skriftlig bevisning om att en prestation är fullgjord enligt avtal genom att be om ett intyg från mottagaren. För det fall motparten inte intygar fullgjord prestation eller avtalsenlighet får man enligt Heuman lösa bevisbördeplaceringen med stöd av andra bevissäkringsteorier.s. 647
3.Ibland är dock prestationen inte synbar utåt, och då kan mottagaren inte heller intyga prestationen. I sådana situationer är det även svårt för presterande part att säkra bevisning avseende utförande enligt avtal. Enligt Heuman bör bevisbördan i sådana fall fortfarande ligga på presterande part, men möjligtvis med ett lägre beviskrav. Bevisningen om prestationen kan t.ex. utgöras av skriftliga redogörelser av arbetet.s. 647
4.I NJA 1997 s. 65 var det fråga om ett par som köpt en besiktning av en besiktningsman, där paret krävde skadestånd av besiktningsmannen på grund av att denne, genom att underlåta att upplysa paret om risken för rötskador, orsakat dem skada. Enligt domstolen var besiktningsmannen inom ramen för sitt besiktningsuppdrag skyldig att upplysa köparna av besiktningstjänsten om risken för rötskador (jämför med bestämmandet av avtalets innehåll i feltvister). Eftersom besiktningsmannen inte styrkt att han hade lämnat sådana uppgifter (jämför med avvikelser i feltvister) hade han varit oaktsam, och var därför skadeståndsskyldig.s. 648
5.I NJA 1960 s. 247 var det fråga om ersättning för slitningsavgifter avseende grustransporter på en väg. Avgifterna varierade beroende på vilken färdväg åkaren valt. Åkaren, som i det här fallet var svarande, hade åtagit sig att till käranden lämna närmare uppgifter avseende mängd transporterat grus samt färdväg, men försummat den skyldigheten. På grund av försummelsen fick svaranden bevisbördan för att grustransporterna skett på den färdväg han påstod. Heuman menar att man av detta rättsfall kan dra slutsatsen att om parterna kommit överens om att presterande part ska lämna en skriftlig redovisning, och presterande part inte fullgör detta, så ska bevisbördan för hur prestationen utförts placeras på presterande part.s. 648
6.Det kan uppstå situationer när det är svårt att avgöra om tvisten rör en invändning om att käranden inte presterat eller en invändning om fel. I det ovan nämnda avgörandet om utbildningstjänster, Svea hovrätts dom i mål T 2694-17, hade skolan i andra delar av målet invänt att utföraren saknade rätt till ersättning, eftersom utföraren inte hade tillhandahållit personal, material, lokaler och praktikplatser. Avseende lokaler och praktikplatser hade skolan inte gjort gällande att fel förelåg. Tingsrätten konstaterade att utföraren i de ovan refererade delarna av målet inte hade visat att fel förelegat avseende personal och material och att utföraren därför uppfyllt sin skyldighet att tillhandahålla personal och material. Tingsrätten bedömde att skolan även hade bevisbördan för att utföraren inte tillhandahållit lokaler eller praktikplatser enligt avtalet. Även i denna del instämde hovrätten i tingsrättens bedömning.s. 648
7.Sammanfattningsvis har således utföraren bevisbördan för att han/hon har presterat enligt avtalet. Detta gäller även i fall där frågan om prestation skett liknar en fråga om avvikelse föreligger.s. 649