T.ex. har vi själva kritiskt diskuterat domar från EU-domstolen och Högsta domstolen. Niklas Selberg & Erik Sjödin, Stridsåtgärder i Högsta domstolen, JT 2016–17 s. 906–937, des., Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Replik till Jan Kleineman om NJA 2015 s. 899, SvJT 2019 s. 482–500, des., EU-rätten skulle gagnas av en arbetsrättslig avdelning i EU-domstolen, ERT 2015 s. 415–424.
Hänvisas från p. 6 (s. 624)
6.Arbetsdomstolen har, som alla domstolar, från tid till annan kritiserats från skilda håll, och t.o.m. blivit föremål för uttalanden från Europadomstolen. Ett förslag som tidigare utvecklats i syfte att stärka Arbetsdomstolens opartiskhet och oavhängighet är att tillföra domstolen en ny grupp av intresseledamöter som är fristående från de nominerande organisationerna. Ett annat förslag är att enbart ämbetsmannaledamöterna ska avgöra tvister där det på objektiva grunder kan antas att intresserepresentanterna på båda sidorna kan antas främja ett intresse som är motsatt ena rättegångspartens intresse. Dessa särskilda intresseledamöter skulle kallas in när en part upplever sig stå i motsatsställning till de organisationer som vanligen nominerar sådana ledamöter. Ett annat alternativ är att en part ska få möjlighet att begära att tvisten ska avgöras utan intresseledamöter. För diskrimineringsmålens räkning har lagstiftaren för övrigt redan gjort bedömningen att inslaget av intresseledamöter i Arbetsdomstolen ska tonas ner.s. 624