T.ex. har vi själva kritiskt diskuterat domar från EU-domstolen och Högsta domstolen. Niklas Selberg & Erik Sjödin, Stridsåtgärder i Högsta domstolen, JT 2016–17 s. 906–937, des., Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Replik till Jan Kleineman om NJA 2015 s. 899, SvJT 2019 s. 482–500, des., EU-rätten skulle gagnas av en arbetsrättslig avdelning i EU-domstolen, ERT 2015 s. 415–424.
Hänvisas från p. 6 (s. 624)
1.Arbetsmarknadskonflikten i Göteborgs hamn har varit dramatisk och innehållit både ovanliga och uppseendeväckande inslag. Medlingsinstitutets Generaldirektör har kritiserats av Justitieombudsmannen, eftersom hon i en debattartikel om konflikten inte upprätthållit grundlagens krav på opartiskhet och saklighet i relation till de inblandade arbetstagarorganisationerna.s. 623
2.Konflikten har även lett till sällan skådade förändringar i rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Lagändringarnas tillkomst är anmärkningsvärd. Den statliga utredning som togs fram på gängse sätt lades till handlingarna, och istället gick regeringen vidare med ett lagförslag utarbetat av Svenskt näringsliv, LO, PTK och Saco. Innehållet i detta förslag till lagändringar om stridsrätten avsåg framför allt utrymmet att vidta stridsåtgärder för andra fackliga organisationer än de som är medlemmar i de nämnda huvudorganisationerna, således bl.a. Hamnarbetarförbundet. Lagförslaget förklarades utgöra en åtgärd för att stärka det först tecknade avtalets fredspliktsverkan.s. 623
3.Vi menar att det är mot denna bakgrund av infekterad konflikt och lagändringar om stridsrätten som avgörandet AD 2020 nr 66 ska betraktas. Tendensen de senaste åren är tydlig: lagstiftning utformad av vissa arbetsmarknadsparter, men med verkan på andra organisationers handlingsutrymme, ett Medlingsinstitut som kritiserats för att vara partiskt — och nu en dom från Arbetsdomstolen som, på bekostnad av det avtal som den fristående organisationen ingått, stärker den etablerade organisationens kollektivavtal, utan att det presenteras fullständigt övertygande skäl till stöd för domslutet.s. 624
4.I denna artikel har vi pekat på punkter i Arbetsdomstolens skäl som vi menar inte övertygar läsaren av domen. Härvidlag har vi framhållit oklarheter om exakt vilken fråga det är som prövas av domstolen, och vilka omständigheter som egentligen varit av avgörande betydelse för utgången.s. 624
5.En bidragande orsak till oklarheterna i AD 2020 nr 66 kan vara att domen bygger på långa utdrag ur äldre praxis, och därefter förhållandevis korta motiveringar till de ställningstaganden som görs för lösning av den aktuella tvisten. De äldre AD-domar som domstolen hänför sig till i 2020 års avgörande avser situationer med särskilda omständigheter. Det återhållna uttryckssättet i 2020 års dom gör det svårt att bedöma hur domstolen bedömer dessa omständigheter och tillämpar praxis på just den aktuella tvisten i Göteborgs hamn, och det blir delvis otydligt vad som motiverat utgången i AD 2020 nr 66. Det är för oss oklart om det framgent är nödvändigt att klassificera kollektivavtalsbestämmelser som anställningsvillkor eller inte.s. 624
6.Arbetsdomstolen har, som alla domstolar, från tid till annan kritiserats från skilda håll, och t.o.m. blivit föremål för uttalanden från Europadomstolen. Ett förslag som tidigare utvecklats i syfte att stärka Arbetsdomstolens opartiskhet och oavhängighet är att tillföra domstolen en ny grupp av intresseledamöter som är fristående från de nominerande organisationerna. Ett annat förslag är att enbart ämbetsmannaledamöterna ska avgöra tvister där det på objektiva grunder kan antas att intresserepresentanterna på båda sidorna kan antas främja ett intresse som är motsatt ena rättegångspartens intresse. Dessa särskilda intresseledamöter skulle kallas in när en part upplever sig stå i motsatsställning till de organisationer som vanligen nominerar sådana ledamöter. Ett annat alternativ är att en part ska få möjlighet att begära att tvisten ska avgöras utan intresseledamöter. För diskrimineringsmålens räkning har lagstiftaren för övrigt redan gjort bedömningen att inslaget av intresseledamöter i Arbetsdomstolen ska tonas ner.s. 624
7.Transparenta analyser, tydliga bedömningar och utförligt formulerade argument i domskälen är bästa sättet för Arbetsdomstolen att undvika att bli föremål för kritik. För avgörandet i AD 2020 nr 66 är, som vi nämnt inledningsvis, förväntningarna särskilt högt ställda, inte minst eftersom domstolen måste döma över ett organiserat arbetstagarkollektiv som inte är representerat i domstolen. Vi har i det ovanstående visat att domen från den högsta domstolen för arbetstvister inte helt motsvarat dessa förväntningar.s. 625