Se t.ex. ur rättspraxis NJA 2002 s. 477, i vilket en felaktig uppgift om lägenhetsytan i ett hyresavtal, med hänvisning bl.a. till ytans betydelse för fastställelse av hyran, tolkades som en ”utfästelse av sådant slag att den som lämnat uppgiften — vanligen naturligtvis hyresvärden — skall ansvara strikt för dess riktighet”. Särskilda utfästelser som utgör påföljder för avtalsbrott liknar avtalsviten, men skiljer sig från dessa genom att vara villkorade av att avtalsbrottet orsakat skada. Till skillnad från vitesborgenären måste skadeståndsborgenären bevisa skada (och adekvat kausalitet) för att ha rätt ersättning. Ett annat illustrativt fall är NJA 1992 s. 403, där frågan var om avtalet skulle tolkas på ett sådant sätt att en part (J) lämnat en ”skadeståndssanktionerad garanti” att köpa en viss minimikvantitet varor av den andra parten (K). Högsta domstolen avgjorde emellertid aldrig frågan om J i och för sig begått avtalsbrott mot K genom att inte köpa den föreskrivna kvantiteten. Såsom talan hade utformats hade dock Högsta domstolen inte anledning att ta ställning till annat än om det lämnats en skadeståndssanktionerad garanti.
Hänvisas från p. 4 (s. 53)
4.Särskilda utfästelser kan delas in i två huvudtyper, beroende på om det faktum som utfästelsen utpekar också utgör avtalsbrott mot en annan och sålunda primär avtalsförpliktelse. Om så är fallet utgör utfästelsen en avtalad påföljd för avtalsbrott. Detta innebär att den primära förpliktelsen är att klassificera som en garantiförpliktelse. I annat fall är utfästelsen fristående; skadeståndsskyldigheten utgör då inte en påföljd för avtalsbrott eller rättsstridigt agerande. Anta exempelvis att A lovar B att ersätta de skador som eventuellt orsakas av att det stormar vid en viss framtida tidpunkt T. I en sådan situation kan löftet inte tolkas som att A åtagit sig att se till att det inte stormar vid T eller att med omsorg sträva efter att det inte stormar vid T. I stället kan A sägas vid äventyr av skadestånd ha garanterat att det inte kommer att storma vid T. En annan sak är att den skadeståndsskyldighet som följer av särskilda utfästelser (fristående eller inte) kan överträdas; om gäldenären inte betalar i tid föreligger dröjsmål.s. 53