Se t.ex. ur rättspraxis NJA 2002 s. 477, i vilket en felaktig uppgift om lägenhetsytan i ett hyresavtal, med hänvisning bl.a. till ytans betydelse för fastställelse av hyran, tolkades som en ”utfästelse av sådant slag att den som lämnat uppgiften — vanligen naturligtvis hyresvärden — skall ansvara strikt för dess riktighet”. Särskilda utfästelser som utgör påföljder för avtalsbrott liknar avtalsviten, men skiljer sig från dessa genom att vara villkorade av att avtalsbrottet orsakat skada. Till skillnad från vitesborgenären måste skadeståndsborgenären bevisa skada (och adekvat kausalitet) för att ha rätt ersättning. Ett annat illustrativt fall är NJA 1992 s. 403, där frågan var om avtalet skulle tolkas på ett sådant sätt att en part (J) lämnat en ”skadeståndssanktionerad garanti” att köpa en viss minimikvantitet varor av den andra parten (K). Högsta domstolen avgjorde emellertid aldrig frågan om J i och för sig begått avtalsbrott mot K genom att inte köpa den föreskrivna kvantiteten. Såsom talan hade utformats hade dock Högsta domstolen inte anledning att ta ställning till annat än om det lämnats en skadeståndssanktionerad garanti.
Hänvisas från p. 4 (s. 53)
Se t.ex. ur rättspraxis NJA 2002 s. 477, i vilket en felaktig uppgift om lägenhetsytan i ett hyresavtal, med hänvisning bl.a. till ytans betydelse för fastställelse av hyran, tolkades som en ”utfästelse av sådant slag att den som lämnat uppgiften — vanligen naturligtvis hyresvärden — skall ansvara strikt för dess riktighet”. Särskilda utfästelser som utgör påföljder för avtalsbrott liknar avtalsviten, men skiljer sig från dessa genom att vara villkorade av att avtalsbrottet orsakat skada. Till skillnad från vitesborgenären måste skadeståndsborgenären bevisa skada (och adekvat kausalitet) för att ha rätt ersättning. Ett annat illustrativt fall är NJA 1992 s. 403, där frågan var om avtalet skulle tolkas på ett sådant sätt att en part (J) lämnat en ”skadeståndssanktionerad garanti” att köpa en viss minimikvantitet varor av den andra parten (K). Högsta domstolen avgjorde emellertid aldrig frågan om J i och för sig begått avtalsbrott mot K genom att inte köpa den föreskrivna kvantiteten. Såsom talan hade utformats hade dock Högsta domstolen inte anledning att ta ställning till annat än om det lämnats en skadeståndssanktionerad garanti.s. 53