Även genom Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. För exempel på genomslag i rättspraxis se avseende vertikala förhållanden NJA 2005 s 462 (Finanschefen på ICS), NJA 2013 s 746 (Juliavgörandet, Ne bis in idem).
Hänvisas från p. 5 (s. 419)
1.relationella hanteringen av de horisontella intressemotsättningarna Det kan hävdas att nordiska jurister hanterar juridik på sätt som relativt sett kan framstå som pragmatiskt och relationellt. Angreppsättet innebär bland annat att vår hantering tar utgångspunkt i relationer snarare än i begrepp och att vi håller isär de olika relationerna på ett relativt distinkt sätt. Hanteringen har såväl styrkor som svagheter.s. 418
2.I förhållande till de grundläggande rättigheterna är en sådan svaghet att de grundläggande rättigheterna inte blir beaktade i hanteringen av horisontella relationer mellan enskilda. Givet att staten kan bli ansvarig för sådant som händer i den juridiska hanteringen av en horisontell intressemotsättning föreligger till synes en motsättning mellan ett relationellt angreppssätt och anspråken på att de grundläggande rättigheterna skall betraktas som generella och överordnade normer.s. 418
3.Till saken hör att de internationella influenserna ökat i juridiken. Under efterkrigstiden har många länder gjort internationella åtaganden och underkastat sig internationell reglering. Det rättsliga tänkandet kring vår juridiska hantering utsätts därigenom för påverkan. Vi möter sätt att tänka juridik som vi inte är vana vid. Parallellt med internationaliseringen har vi under de senaste fyrtio åren också upplevt samhällsförändringar som påverkar perspektiven på juridikens roll.s. 418
4.Regleringen av de grundläggande rättigheterna är en del i förändringarna. Rättighetsregleringen är förenad med normativa krav på att vissa av de enskildas intressen inte skall åsidosättas av statsmakten. Det har exempelvis hävdats att vi utsatts för ett paradigmskifte där Sverige blivit en författningskultur. De normativa anspråken med de grundläggande rättigheterna utmanar därmed med nya tankemönster.s. 419
5.Utmaningarna har bland annat att göra med föreställningar om att rättighetsregleringen skall tillmätas särskild status. Att Europakonventionen skall anses ha en särskild status kan på abstrakt formell nivå motiveras med att den skall anses överordnad den nationella regleringen. Det går också att peka på den faktiska status som just Europakonventionen fått genom sitt genomslag på nationell nivå. Med tanke på motsvarande reglering i Regeringsformen kan detta uppfatttas som följdenligt. Att det handlar om relativt abstrakt reglering behöver inte utesluta att den ges relevans. Det går i normativt hänseende nämligen att tala om en skyldighet att agera lojalt med regleringen.s. 419
6.Den påverkan som följer med förändringarna förefaller emellanåt vara så stark att de nämnda normativa anspråken blir internaliserade. Rättighetsregleringen blir därmed uppfattad som om den är den mest relevanta. Dessa föreställningar kan kombineras med förenklingar såsom att internationella domstolar framställs som högsta instans. I den rättsvetenskapliga forskningen förekommer undersökningar på teman som förändringar genom EU-medlemskapet och Sveriges inkorporering av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Det har hävdats att dessa förändringar har lett till att ett mer kontinentaleuropeiskt rättsligt tänkande har utvecklats i den svenska rätten.s. 420
7.De strömningar kring juridiskt tänkande som vi upplever kan vara välkomna. Det skulle kunna vara så att de tar oss framåt i utvecklingen. Vad en sådan utveckling anses innebära kan dock bero på perspektivet. Oavsett perspektiv finns det hur som helst anledning att analysera förhållandena.s. 420
8.Med ett relationellt sätt att förstå och tänka juridik är anspråket på överordnad status bara relevant i den vertikala relationen med staten. De grundläggande rättigheterna anses sakna nödvändig precision för att användas i den horisontella relationen. Därför finns det också föreställningar om risker med rättighetstänkande. Därtill kan båda parter i en horisontell relation åberopa vertikala rättigheter. Förutsättningarna för hanteringen är helt enkelt relativt problematiska på olika sätt.s. 420
9.När det uppstår civilrättsliga relationer där en part, eller båda, åberopar grundläggande rättigheter, måste de emellertid hanteras. Eftersom juridik är mänskliga konstruktioner är det givetvis ingen omöjlighet att hantera frågorna. Vad det handlar om är att identifiera ett eller flera sätt att utföra hanteringen. Den analys jag gjort pekar på att en relationell hantering enligt nordiskt pragmatiskt mönster fungerar. De grundläggande rättigheterna behöver inte innebära någon omsystematisering av civilrätten, och inte heller medföra något annat än ett relationellt angreppssätt till juridisk analys.s. 420
10.De förutsättningar jag beskrivit i detta avsnitt, och i den första artikeln (del I), utgör den miljö som anspråken med de grundläggande rättigheterna fört med sig. Mot bakgrund härav redogör jag i denna artikel (del II) för hur en relationell hantering av en horisontell relation skulle kunna gå till mer konkret. Jag redovisar också hur en sådan relationell hantering förhåller sig till olika delar av svårigheterna med att hantera den grundläggande rättigheten egendomsskydd i horisontellt hänseende.s. 421