NJA 2017 s. 1208 och NJA 2019 s. 1064. HD har ansett att schablonbeloppen innebär att beviskravet på den skadelidande har mildrats även när det gäller förlustens storlek. NJA 2006 s. 738, s. 745.
Hänvisas från p. 10 (s. 28)
10.När en omfattningsfråga uppkommer måste det avgöras i vad mån den kräver ställningstagande till existensen av faktiska bevisbara förhållanden och till rent rättsliga frågor. En bevispresumtion gäller endast då det råder osäkerhet om faktiska förhållanden, inte då osäkerheten avser rättsliga bedömningar. Nedan ska behandlas ett skadeståndsfall om långsam rättskipning vilket belyser de svåra gränsdragningsproblemen. Dessa problem uppkommer inte om skadeståndets storlek bestäms med ledning av en schablon. Om en person kräver skadestånd för ideell skada gäller som huvudregel liksom i andra skadeståndsmål att den skadelidande ska bevisa den skadegörande handlingen. Ursprungssannolikhet och svårigheten att bevisa skadan kan leda till att det uppställs en presumtion för uppkomsten av en ideell skada. Om någon bragts om livet genom ett uppsåtligt brott kan anhöriga få skadestånd. Det presumeras då att psykiska besvär uppkommit. Skadeståndets storlek bestäms till ett standardiserat belopp som fastställts i praxis.s. 28