NJA 2012 s. 804 p. 10.
Hänvisas från p. 3 (s. 25)
3.HD och HFD har inte närmare definierat begreppet presumtion, men HD har förklarat termerna bevisbörda, beviskrav, omkastad bevisbörda och falsk bevisbörda. Avsaknaden av en presumtionsdefinition kan bero på att det finns olika presumtioner och att de är mera svårförståeliga än de andra fyra nämnda bevisrättsliga begreppen. Definitionerna av dessa fyra andra begrepp kan i någon mån underlätta förståelsen av samlingsbegreppet presumtion. HD har beskrivit dessa andra begrepp på följande sätt (mina kursiveringar): Allmänt sett gäller att om parterna i ett tvistemål är oense i fråga om en viss omständighet, så ligger det på någon av parterna att lägga fram tillräcklig bevisning för att omständigheten föreligger. Bevisbördans placering anger vem av parterna som har denna skyldighet eller med andra ord vem av parterna som får bära nackdelen av att omständigheten inte bevisas… Beviskravet preciserar bevisbördans innebörd. Beviskravet anger hur stark bevisning som parten måste lägga fram för att bevisbördan ska anses ha fullgjorts…På motsvarade sätt vilar normalt bevisbördan på säljaren när det gäller frågan om han eller hon fullgjort sin skyldighet att lämna ut varan. I enskilda situationer kan emellertid bevisbördan kastas om (omkastad bevisbörda). Om den part som har bevisbördan lägger fram bevisning som motsvarar beviskravet, blir motparten tvungen att lägga fram egen bevisning som talar i annan riktning för att inte förlora målet. Man talar här ibland om att motparten får en s.k. falsk bevisbörda; någon omkastad bevisbörda i ovan angivna bemärkelse är det dock inte fråga om (se exempelvis ”Hakvin och Elvira ” NJA 1975 s. 577). Dessa fyra begrepp kan knappast vålla sådana svårigheter att prejudikatinstanser bör avstå från att utveckla presumtioner. Begreppet omkastad bevisbörda förutsätter att man kan ange en huvudregel från vilket det ska ske en avvikelse. Huvudregeln motiveras av olika argument, ofta med bevissäkringsargument och ibland med argument som hänger samma med den materiella regelns syfte eller med ursprungssannolikhet. När en domstol överväger att ställa upp en presumtion som utgör undantag från huvudregeln bör bedömningen bygga på de skäl som talar för en omkastad bevisbörda. Argumentationen förs på samma sätt som då man ska avgöra vem som bär bevisbördan enligt en huvudregel.s. 25