Stycket

45.Lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer är direkt tilllämplig när bouppteckning har skett efter avliden, liksom när ansökan om äktenskapsskillnad gjorts eller bodelning under äktenskapet har gjorts. Lagens bestämmelser gäller också kallelser som sker enligt annan lag eller författning (1 §). För preklusionsverkan krävs att fordringen inte är anmäld i tid och att borgenären inte kan visa att gäldenären har ”känt till” fordringen före anmälningstidens utgång. Det spelar ingen roll om kännedomen baseras på ett av borgenären framställt krav eller beror på något annat; gäldenärens uppfattning om skyldigheten att betala saknar därför betydelse, liksom eventuell okunskap om det belopp som fordringen avser. I NJA 2016 s. 981 fick HD anledning att närmare behandla vad som ligger i kravet på att gäldenären känt till fordringen. I kravet ligger enligt HD att gäldenären ”haft vetskap om” att fordringen föreligger och att det därför inte är tillräckligt att gäldenären ”borde ha känt till” fordringen. I kravet på vetskap ligger dock att gäldenären är skyldig att ”verka för att förekommande oklarheter i kontakterna med borgenärerna undanröjs” men det krävs inte särskilda utredningsåtgärder.s. 1054