Närliggande

18.I NJA 1996 s. 211 uttalades att konventionens preskriptionsregler ”är tillämpliga beträffande alla fordringar som härrör ur ett under konventionen hänförligt fraktavtal” och att det inte kom i fråga att tillämpa allmänna svenska preskriptionsregler om ett anspråk inte föll under artikel 39.4. Enligt HD saknades det skäl att tillämpa, ens analogivis, artikel 39.4 för andra fall än där det fanns ett regressanspråk mellan solidariskt ansvariga fraktförare. Ett sådant solidariskt ansvar uppkom enligt HD i ett fall med en kontraherande fraktförare och en utförande fraktförare genom att den senare tagit emot godset och fraktsedeln på sätt som krävs enligt artikel 34 (jfr orden ”each succeeding carrier becoming a party to the contract of carriage … by reason of his acceptance of the goods and the consignment note”). Eftersom någon fraktsedel inte upprättats var den utförande fraktföraren inte solidariskt ansvarig enligt artikel 34 och då var inte heller artikel 39.4 tillämplig.s. 1043