Närliggande

136.Vad som ska anses vara ett medvållande berördes i ”Den oförsäkrade båten” NJA 2017 s. 371, där skador på en båt uppkommit till följd av ett oaktsamt agerande av en person. Här var en fråga om det förhållandet att båten hade varit oförsäkrad skulle anses ha betydelse för skadeståndets storlek. I förarbetena till skadeståndslagen hade förutsatts att om den skadelidande har ett försäkringsskydd så ska detta beaktas vid skälighetsbedömningen (se prop. 1975:12 s. 173 f. och 177). I NJA 1957 s. 499 och NJA 1991 s. 567 hade HD funnit att jämkning inte skulle ske när en jakthund hade använts under jakten trots att den inte var försäkrad och till följd av vårdslöshet dödats på jakten. Tidigare rättspraxis gav därför enligt HD inget egentligt stöd för att jämkning bör ske när det funnits en försäkringsmöjlighet. Numera följer av försäkringsavtalslagen (7 kap. 9 §) att försäkringsbolaget inträder i den försäkrades rätt till skadestånd med anledning av skadan. Om den skadelidande därför har försäkring riskerar skadevållaren, om man skulle ta hänsyn till att det finns en försäkring, att få betala full ersättning trots försäkringen, nämligen vid fullvärdeförsäkring hela den försäkringsersättning som utgått i form av bolagets regressanspråk och i andra fall dels ersättningen till den skadelidande för den del som inte är försäkrad, dels vad som utgetts på försäkringen när försäkringsbolaget gör gällande sitt regressanspråk. Någon begränsning av ansvaret för den skadevållande parten skulle alltså inte uppkomma. Som HD konstaterade är det mot den bakgrunden av rättssystematiska skäl ”svårt att se hur frånvaron av försäkring på den skadelidandes sida skulle kunna utgöra grund för jämkning av en sakskada på grund av medvållande”.s. 997