Stycket

77.HD:s slutsats om en möjlig rätt till skadestånd enligt tillitsintresset (det negativa kontraktsintresset) medförde att det — med beaktande också av att parten när som helst kan avbryta möjligheterna till spekulation — inte fanns skäl att förstärka skyddet för den först undertecknande parten genom en ”utsträckning av principerna för avtalsbundenhet vid fastighetsköp utöver vad som redan har skett i praxis”; skäl fanns därför för att hålla fast vid den bindningsordning som anvisats i NJA 2000 s. 747 I och NJA 2000 s. 747 II (se Herre, SvJT 2005 s. 556). Eftersom skrivningarna om eventuell rätt till tillitsbaserat skadestånd utgjorde en del i ett resonemang för att komma till en slutsats om det målet direkt gällde kan det diskuteras om HD:s uttalanden gjordes obiter dictum eller inte. Alldeles oavsett detta ger rättsfallet stöd för slutsatsen att det finns en möjlighet att den inte löftesuppfyllande parten blir ersättningsskyldig för tillitsintresset vid löfte om köp eller försäljning av fast egendom även utan ett handpenningsavtal.s. 976