Närliggande

95.Enligt HD brukar det vid valet mellan alternativen (2) och (3) läggas vikt vid om det i fordringsförhållandet är fråga om en delbar prestation eller inte, där en delbarhet talar för alternativ (2) med betalning efter andelstal och där det vid en odelbarhet ligger det nära till hands att anse att betalning ska ske enligt (3) till mottagarna samfällt. HD, som konstaterade att situationen var mer komplicerad än i fallet där ett enkelt skuldebrev överlåtits till flera borgenärer eftersom det var fråga om ömsesidiga förpliktelser, tog inte ställning till vilket av alternativen (2) och (3) som skulle anses vara för handen. Eftersom gäldenären varken betalat hyra till tomtägaren eller betalat till fastighetsägarna gemensamt, något som hade krävt att lokalfastighetsägaren varit utsedd att företräda ägarna gemensamt, hade gäldenären inte betalat den hyra som belöpte på tomtfastigheten med befriande verkan. (Stefan Lindskog, Betalning, 2 uppl. 2018, avsnitt 4.3.1.2, är av uppfattningen att det torde ha varit fråga om ett aktivt andelsförhållande eftersom prestationen var delbar och motprestationens odelbarhet saknar betydelse för den aktuella frågan). 2.6 Vem ska prestera? Huvudregeln i svensk rätt är att om det finns flera gäldenärer som är ansvariga för samma skuld, så ansvarar gäldenärerna solidariskt för skulden. I 2 § skuldebrevslagen anges exempelvis att ”är skuldebrev utfärdat av flere utan förbehåll om delad ansvarighet, svare de en för alla och alla för en för vad förskrivet är”. Samma grundprincip uttrycks i 10 kap. 11 § HB om borgen och i 6 kap. 4 § skadeståndslagen. HD har också i ett antal avgöranden bekräftat denna huvudprincip (se t.ex. NJA 2000 s. 667 — se härom Herre, SvJT 2005 s. 702, om tredjemanspantsättning av flera för samma skuld, NJA 2009 s. 221 om solidariskt ansvar för styrelsemedlemmar i aktiebolags styrelse och NJA 2011 s. 399 om samägares solidariska ansvar för ersättning till utsedd god man).s. 923