- Enligt 6 § samäganderättslagen har envar delägare i samfällt gods, när inget annat avtalats, ”hos rätten söka, att godset för gemensam räkning utbjudes till försäljning å offentlig auktion”. Om rätten förordnar om att godset ska bjudas ut till försäljning på sådan auktion, ”nämne rätten en god man att ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen samt, där fråga är om fastighet, utfärda köpebrev” (8 §). I NJA 2011 s. 399 hade en delägare begärt försäljning av egendom som ägdes av denne tillsammans med två andra delägare och god man utsetts som hanterat försäljningen av egendomen. Eftersom intäkterna från försäljningen inte täckte den gode mannens arvode och utlägg krävde gode mannen betalt av det resterande beloppet från den begärande delägaren. Frågan i målet var om det förelåg ett solidariskt ansvar för delägarna och därför den begärande delägaren kunde krävas på hela beloppet eller om ansvaret var delat och gode mannen därför bara kunde kräva delägaren på dennes andel.
- Enligt HD brukar det vid valet mellan alternativen (2) och (3) läggas vikt vid om det i fordringsförhållandet är fråga om en delbar prestation eller inte, där en delbarhet talar för alternativ (2) med betalning efter andelstal och där det vid en odelbarhet ligger det nära till hands att anse att betalning ska ske enligt (3) till mottagarna samfällt. HD, som konstaterade att situationen var mer komplicerad än i fallet där ett enkelt skuldebrev överlåtits till flera borgenärer eftersom det var fråga om ömsesidiga förpliktelser, tog inte ställning till vilket av alternativen (2) och (3) som skulle anses vara för handen. Eftersom gäldenären varken betalat hyra till tomtägaren eller betalat till fastighetsägarna gemensamt, något som hade krävt att lokalfastighetsägaren varit utsedd att företräda ägarna gemensamt, hade gäldenären inte betalat den hyra som belöpte på tomtfastigheten med befriande verkan. (Stefan Lindskog, Betalning, 2 uppl. 2018, avsnitt 4.3.1.2, är av uppfattningen att det torde ha varit fråga om ett aktivt andelsförhållande eftersom prestationen var delbar och motprestationens odelbarhet saknar betydelse för den aktuella frågan). 2.6 Vem ska prestera? Huvudregeln i svensk rätt är att om det finns flera gäldenärer som är ansvariga för samma skuld, så ansvarar gäldenärerna solidariskt för skulden. I 2 § skuldebrevslagen anges exempelvis att ”är skuldebrev utfärdat av flere utan förbehåll om delad ansvarighet, svare de en för alla och alla för en för vad förskrivet är”. Samma grundprincip uttrycks i 10 kap. 11 § HB om borgen och i 6 kap. 4 § skadeståndslagen. HD har också i ett antal avgöranden bekräftat denna huvudprincip (se t.ex. NJA 2000 s. 667 — se härom Herre, SvJT 2005 s. 702, om tredjemanspantsättning av flera för samma skuld, NJA 2009 s. 221 om solidariskt ansvar för styrelsemedlemmar i aktiebolags styrelse och NJA 2011 s. 399 om samägares solidariska ansvar för ersättning till utsedd god man).
Rättsfall
NJA 2011 s. 399
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2011 s. 399
BibTeX
@misc{nja-2011-s-399,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2011 s. 399}},
year = {2011},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
3 hänvisningar i 2 artiklar · 3 stycken/fotnoter
Makten över regressrätten*1 hänvisning