Citat i kontext

Stycket

34.HD behandlade ondtrosregeln även i ”Leksaksaffären i Vimmerby” NJA 2018 s. 171. Här var det fråga om en leksaksaffärs hyresavtal hade ändrats på grund av fastighetsägarens passivitet med att kräva omsättningshyra i tillägg till grundhyran. Domstolen anförde att om en parts passivitet ska få den följden att ett befintligt avtal anses ändrat, måste passiviteten typiskt sett kunna ges verkan som en viljeförklaring. Det gäller fall där parterna gemensamt får anses ha ändrat avtalet, liksom när motparten har fått det befogade intrycket att den part som har tilllämpat ett avtal generöst har permanent avstått från sin rätt att åberopa det eller de avtalsvillkor som avviker från den generösa tillämpningen. För att passiviteten ska kunna uppfattas som en bindande viljeförklaring krävs som huvudregel att den passiva avtalsparten har varit medveten om att avtalstillämpningen avvikit från vad som ursprungligen avtalats. För att parts passivitet ska kunna medföra att avtalsinnehållet ändras på detta sätt uppställdes alltså två krav. Dessa är dels att den passiva parten varit medveten om att han eller hon avvikit från avtalets ordalydelse genom att inte kräva något som avtalet ger rätt till, dels att motparten fått ett befogat intryck att den passiva parten permanent avstått från sin rätt enligt avtalet. I det aktuella fallet medförde förhållandena att hyresvärden alltjämt hade rätt till omsättningshyra för kommande perioder men inte för förfluten tid.s. 867