Närliggande

49.Frågan om i vilken egenskap en mellanman uppträder fick avgörande betydelse i ”Cargo Center” NJA 2014 s.760 som gällde möjligheten till direktkrav (se avsnitt 4.5.1.6). Här hade beställaren ingått avtal med en speditör med uppdraget att ombesörja transporter av beställarens varor och speditören i sin tur ingått avtal med en förvarare om hanteringen av varorna på terminalerna på en flygplats. För båda avtalen hade parterna kommit överens om att NSAB 85 skulle tillämpas. HD uttalade här som grundsats att om parten i det främre ledet vid en kontraktskedja har råkat ut för en sakskada, kan han eller hon på utomobligatorisk skadeståndsrättslig grund vända sig direkt mot ett bakre led som vårdslöst har orsakat skadan, om inte något annat följer av en särskild rättsregel eller föranleds av avtal. Som en sådan särskild rättsregel anfördes kommissionsrättsliga regler. Eftersom mellanmannen såsom speditör ingick avtal i eget namn men syftet var att tjänsten skulle tillgodogöras av huvudmannen, kunde uppdraget ses som en särskild form av kommission (se Svante O. Johansson, Kommissionslagen, 2016, s. 15). Principiellt sett gäller alltså att kommittenten inte på utomobligatorisk grund kan få bättre rätt mot den tredje mannen än om han själv hade ingått avtalet med denne, vilket innebär att den tredje mannen inte blir sämre ställd av att det är kommittenten och inte kommissionären som är skadelidande. Den principen tillämpades även i det aktuella fallet och talan mot speditören ogillades.s. 840