Rättsfall
NJA 2014 s. 760
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2014 s. 760
BibTeX
@misc{nja-2014-s-760,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2014 s. 760}},
year = {2014},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
49 hänvisningar i 11 artiklar · 48 stycken/fotnoter
- Se t.ex. NJA 2007 s. 758 (Ballofixen), NJA 2014 s. 760 (Cargo Center), NJA 2018 s. 301 (NSAB- försäkringen), NJA 2018 s. 834 (Vitesundantaget i ansvarsförsäkringen). I NJA 2021 s. 622 (Länna Marks fordran) användes dock inte uttrycket kontraktskedja av HD, jfr rubriken ”Ford- ringar med samband inom avtalsförhållanden” före p. 7 i HD:s domskäl.
- Se t.ex. Hagstrøm, Viggo m.fl. (2021). Obligasjonsrett, s. 489 och Wilhelmsen-Hagland-Lødrup (2016). Om erstatningsrett, s. 23. Se även NJA 2014 s. 760 (Cargo Center), p. 6.
- Man kan också tänka sig att insiktargumentet skulle uppbära en självständig insiktsregel, be- träffande skadelidandens möjligheter att kräva skadestånd av avtalspartens medkontrahent. I sitt tillägg i domen NJA 2014 s. 760 (Cargo Center) föreslår Stefan Lindskog en rättslig lösning beträffande vilka avtalade begränsningar av skadeståndsansvaret som kan göras gällande mot skadelidanden i en kontraktskedja, se tillägget p. 36.
Avtalsrättsligt medhjälparansvar1 hänvisning
Felaktig betalningsanvisning1 hänvisning
Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–201911 hänvisningar
- Jfr även Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck, Skadeståndslagen, 6 uppl. 2018, avsnitt 1:1.2, fotnot 21, där det anges att efter ”Cargo Center” NJA 2014 s. 760 lär 2007 års avgörande ha begränsat intresse i vart fall utanför entreprenadområdet. Jfr även justitierådets Lindskogs tillägg för egen del i ”Cargo Center” NJA 2014 s. 760, p. 49 ff.
- Frågan om i vilken egenskap en mellanman uppträder fick avgörande betydelse i ”Cargo Center” NJA 2014 s.760 som gällde möjligheten till direktkrav (se avsnitt 4.5.1.6). Här hade beställaren ingått avtal med en speditör med uppdraget att ombesörja transporter av beställarens varor och speditören i sin tur ingått avtal med en förvarare om hanteringen av varorna på terminalerna på en flygplats. För båda avtalen hade parterna kommit överens om att NSAB 85 skulle tillämpas. HD uttalade här som grundsats att om parten i det främre ledet vid en kontraktskedja har råkat ut för en sakskada, kan han eller hon på utomobligatorisk skadeståndsrättslig grund vända sig direkt mot ett bakre led som vårdslöst har orsakat skadan, om inte något annat följer av en särskild rättsregel eller föranleds av avtal. Som en sådan särskild rättsregel anfördes kommissionsrättsliga regler. Eftersom mellanmannen såsom speditör ingick avtal i eget namn men syftet var att tjänsten skulle tillgodogöras av huvudmannen, kunde uppdraget ses som en särskild form av kommission (se Svante O. Johansson, Kommissionslagen, 2016, s. 15). Principiellt sett gäller alltså att kommittenten inte på utomobligatorisk grund kan få bättre rätt mot den tredje mannen än om han själv hade ingått avtalet med denne, vilket innebär att den tredje mannen inte blir sämre ställd av att det är kommittenten och inte kommissionären som är skadelidande. Den principen tillämpades även i det aktuella fallet och talan mot speditören ogillades.
- I de båda tidigare berörda rättsfallen NJA 2012 s. 419 och ”Cargo Center” NJA 2014 s. 760 berördes även den rättsliga kvalificeringen av avtalsförhållandet. I det förra fallet hade det kanske inte så stor betydelse för utgången men det påverkar helt klart tolkningen av avtalet och hur den ska utföras. I det andra fallet hade kvalificeringen inte så stor betydelse för tolkningsfrågorna men den hade avgörande betydelse för utgången av målet (se avsnitt 1.3 och avsnitt 4.5.1.5 och 4.5.1.6). 1.9.4.2 Ändamål och syfte med avtalet Ändamål och syfte med avtalet utgör ett viktigt underlag för en objektivt inriktad tolkning. Det kan vara fråga om ändamålet med avtalet eller syftet med en viss klausul. Exempel i tidigare rättstillämpning är t.ex. undantag från täckningsfältet i ett försäkringsavtal (se NJA 2001 s. 750, se Herre, SvJT 2015 s. 629) och avtalsingressens betydelse (se NJA 1993 s. 436, se Herre, SvJT 2015 s. 614, 626 och 708).
Det civilrättsliga i svensk inkomstskatterätt1 hänvisning
Tolkning av sjöförsäkringsavtal1 hänvisning
- Vilket HD angivit som syfte med skadeståndssanktionen i kontraktsförhållanden, se NJA 2014 s 760 (Cargo Center) stycke 6. Se även Johnny Herre, Ersättningar i köprätten, Särskilt om skadeståndsberäkning, 1996 s 301, med hänvisning till E. Allan Farnsworth. Jfr även Torsten Iversen, Erstatningsberegning i kontraktsforhold, 2000, som just inriktar sin studie av ersätt ningsberäkning på ”ikkeopfyldelse af aftaler”, se undertiteln och s 26–29.
- Jfr NJA 2014 s 760 (Cargo Center) stycke 7–9.
- NJA 2014 s 760 (Cargo Center) stycke 7–9.
Makten över regressrätten*2 hänvisningar
2016/231 hänvisning