Se NJA 1986 s. 398.
Hänvisas från p. 12 (s. 811)
1.Som framgår av 38 kap. 8 § 2 st. 1–3 p. RB finns det vissa undantag från då tillhandahållande av allmänna handlingar kan ske. Dessa undantag liknar i stor utsträckning dem som gäller vid edition enligt 38 kap. 2 § RB. Processlagsberedningen har också angående detta i motiven till 38 § 2 st. 1937 års sekretesslag uttalat att i de fall befrielse från editionsplikt enligt 38 kap. RB föreligger bör samma befrielse gälla när handlingen finns hos myndighet. Det sagda talar för att det vid undersökandet av undantagen från då tillhandahållande av allmänna handlingar kan ske, finns skäl att i förekommande fall se hur liknande undantag utformats när det gäller edition av privata handlingar. Härvid ska också framhållas att utformningen av editionsplikten enligt 38 kap. 2 § RB till stor del är tänkt att korrespondera med vittnesplikten, varför också undantagen från dessa plikter till stora delar stämmer överens. 6.1 Utrikessekretess, försvarssekretess och statsfinanssekretess Undantag från tillhandahållande av allmänna handlingar gäller enligt 38 kap. 8 § 2 st. 1 p. RB för handlingar som innehåller uppgifter som omfattas av utrikessekretess enligt 15 kap. 1 § OSL, försvarssekretess enligt 15 kap. 2 § OSL och statsfinanssekretess enligt 16 kap. 1 § OSL. Undantag gäller också för handlingar som omfattas av sekretess enligt någon bestämmelse som det hänvisas till i nämnda lagrum. Om en handling innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt nu nämnda bestämmelser så är det den myndighet som har att pröva frågan om utlämnande som får besluta om tillhandahållande av handlingen ska tillåtas.s. 806
2.Med hänsyn till undantagets utformning är det svårt att se vad skillnaden blir för sökanden mellan att begära att handlingarna ska tillhandahållas domstolen enligt 38 kap. 8 § RB, och att begära ut handlingarna direkt från den myndighet som förvarar dem. Möjligen kan man tänka sig att chansen att kunna få använda en allmän handling som bevis ökar om begäran sker genom 38 kap. 8 § RB. Det skulle i sådana fall kunna bero på att myndigheten har skäl att tro att domstolen kommer att meddela förbehåll och låta parterna få ta del av handlingen utan att få egna exemplar och utan rätt att utnyttja den vid sidan av målet, att domstolen kommer förordna om stängda dörrar ifall handlingen läggs fram vid en förhandling och sedan förordna om fortsatt sekretess i domen eller det slutliga beslutet, samt om det befinns nödvändigt besluta om yppandeförbud för uppgifter som omfattas av sekretess hos domstolen och som lagts fram inom stängda dörrar. Men resonemanget är lite långsökt och det är svårt att se att domstolen på förhand skulle kunna ställa ut några garantier till myndigheten om att förfara helt eller delvis på det angivna sättet.s. 807
3.Den typ av uppgifter som nu aktuellt undantag tar sikte på kan också göra att privata skriftliga handlingar undantas från editionsplikt när uppgifterna finns i sådana handlingar och yrkandet riktar sig mot någon som har tystnadsplikt enligt OSL. 6.2 Tystnadsplikt för vissa yrkeskategorier Undantag från tillhandahållande gäller enligt 38 kap. 8 § 2 st. 2 p. RB för handlingar som har sådant innehåll att någon ur vissa yrkeskategorier som haft befattning med handlingarna på grund av tystnadsplikt inte skulle få höras som vittne om det enligt 36 kap. 5 § 2–4 och 6 st. RB. De yrkeskategorier som här kommer i fråga är bl.a. advokater, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, och psykologer. Privata handlingar kan på liknande sätt vara undantagna från editionsplikt enligt 38 kap. 2 § RB. Detta gäller då det kan antagas att handlingarna har innehåll som omfattas av tystnadsplikt enligt 36 kap. 5 § RB och handlingarna innehas av någon i de yrkeskategorier som anges där eller av motparten ifall tystnadsplikt gäller till skydd för honom eller henne. Lokutionen kan antagas finns inte i 38 kap. 8 § RB. Vilken skillnad beträffande tillämpningen detta innebär är osäkert.s. 807
4.Att det enligt 38 kap. 8 § 2 st. 2 p. RB krävs att någon ur relevant yrkeskategori haft befattning med handlingen innebär att undantaget inte bara är tillämpligt när det är någon ur de angivna yrkeskategorierna som upprättat den, utan undantaget är exempelvis också tillämpligt om en läkare fått förtroliga uppgifter i brev från en patient.s. 808
5.För tystnadspliktens inträde för någon ur de yrkeskategorier som nämns i 36 kap. 5 § 2 st. RB krävs att det rör sig om något som han eller hon i sin yrkesutövning anförtrotts eller som han eller hon erfarit i samband därmed. Detta har enligt doktrin inte ansetts innebära att det krävs att uppgifterna anförtrotts under tysthetslöfte, utan att det är tillräckligt att de lämnats under sådana omständigheter att det skäligen kan antas ha skett i förtroende. Vidare att det även omfattar sådant som någon i relevant yrkeskategori i samband med att förtroendet lämnats på annat sätt iakttagit eller erfarit. I de fall denna förutsättning för tystnadsplikt ställs upp enligt 36 kap. 5 § RB bör den vid prövningen av om undantaget i 38 kap. 8 § 2 st. 2 p. RB är tillämpligt, gälla utöver förutsättningen att någon ur relevant yrkeskategori haft befattning med handlingen. Detta följer av att undantaget i 38 kap. 8 § 2 st. 2 p. RB för sin tillämpning förutsätter att tystnadsplikt för uppgifterna föreligger, och då behöver rimligen samtliga förutsättningar för sådan tystnadsplikt vara uppfyllda.s. 808
6.I flera fall kan den tystnadsplikt som gäller enligt 36 kap. 5 § RB hävas genom att den till vars förmån plikten gäller samtycker eller genom att undantag är medgivet i lag. Därav skulle man kunna anse det rimligt att i de fall tystnadsplikten får åsidosättas på dessa sätt, motsvarande åsidosättanden bör kunna göras vid tillhandahållande av allmänna handlingar. Emellertid har i förarbetena till 38 kap. 8 § RB när det gäller 2 st. 2 p. uttalats att bevisinskränkningen härvid är absolut med undantag för vad som nämns i 36 kap. 5 § 4 st. RB. Det är oklart om lagstiftaren med detta avsett att det inte ska vara tillåtet att allmänna handlingar tillhandahålls enligt 38 kap. 8 § RB trots att tystnadsplikten enligt 36 kap. 5 § RB hävts genom att samtycke lämnats eller genom föreskrift i lag. Härvid kan dock nämnas att en enskild på liknande sätt som om han eller hon samtycker till att tystnadsplikten enligt 36 kap. 5 § RB hävs, kan samtycka till att häva sekretess enligt OSL som gäller till skydd för den enskilde. Om ett eftergivande av sekretess görs på detta sätt kan sökanden vända sig direkt till den myndighet som förvarar den efterfrågade allmänna handlingen och få ut den därifrån.s. 809
7.HD har i ett fall om tillhandhållande av allmänna handlingar beträffande anteckningar ur läkarjournal och rättsintyg/läkarutlåtande bedömt undantaget i 38 kap. 8 § 2 st. 2 p. RB som tillämpligt. 6.3 Yrkeshemlighet Undantag från tillhandahållande enligt 38 kap. 8 § 2 st. 3 p. RB gäller för handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, om inte synnerlig anledning förekommer. Det finns ett motsvarande undantag från vittnesplikten enligt vilket ett vittne får vägra yttra sig om yrkeshemlighet om det inte finns synnerlig anledning att vittnet hörs om den. Av 38 kap. 2 § 2 st. 3 m. RB framgår att nämnda undantag från vittnesplikten ska ha motsvarande tillämpning beträffande edition av privata handlingar, dvs. om sådan handling innehåller uppgifter som utgör yrkeshemlighet. Det saknas vägledande uttalanden i doktrin, förarbeten och HD:s praxis angående vad undantaget ska innebära när det gäller tillhandahållande av allmänna handlingar. Med hänsyn till den terminologiska överensstämmelsen och förarbetsuttalandet om att befrielsen från editionsplikt respektive tillhandahållande av allmänna handlingar bör vara samma (se inledningen till detta avsnitt), finns det här anledning att se hur undantaget tolkats när det gäller tillämpningen av 38 kap. 2 § RB, samt vad en förändrad definition av begreppet företagshemlighet kan ha för betydelse därvid.s. 809
8.Enligt Processlagsberedningen borde sannolikt yrkeshemlighet, i likhet med vad som gällde enligt lagen den 29 maj 1931 med vissa bestämmelser om illojal konkurrens, omfatta fabrikationssätt, anordning, affärsförhållande eller annat som är speciellt för ett företag och som den berörde har ett skäligt anspråk på att inte avslöja. Den lag som beredningen nämner ersattes med lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, vari företagshemlighet definierades i 1 § som sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. I detta ligger enligt HD att hemligheten ska ha ett ekonomiskt värde för näringsidkaren. Vidare har HD uttalat att begreppet företagshemlighet ofta stämmer överens med yrkeshemlighet enligt 1931 års lag och att begreppet angetts ha en i vart fall inte vidare betydelse än begreppet yrkeshemlighet. Efter HD:s uttalande har 1990 års lag ersatts av lagen (2018:558) om företagshemligheter, vari en delvis förändrad definition av företagshemlighet intagits i 2 § bl.a. till följd av genomförandet av ett EU-direktiv. Av den nya lagens utformning och förarbeten framgår att i förhållande till den tidigare definitionen och hur den varit avsedd att tillämpas så kan de sakliga skillnaderna sägas vara tre: (i) även information i icke-kommersiella forskningsinstitutioners verksamhet kan utgöra företagshemligheter, (ii) för att det ska vara fråga om en företagshemlighet krävs att innehavaren vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla den (dvs. ett krav på aktivitet, jfr håller hemlig i 1990 års lag), (iii) information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande utgör inte företagshemligheter.s. 810
9.I den utsträckning (ii) och (iii) ovan ska anses utgöra några förändringar i förhållande till den tidigare definitionen av företagshemlighet utgör de snarast inskränkningar rörande vad som kan utgöra företagshemligheter. Det bör sannolikt innebära att man kan utgå från att vad som utgör en företagshemlighet alltjämt ryms inom begreppet yrkeshemlighet i enlighet med vad HD tidigare uttalat, så länge det inte är fråga om information hos en icke kommersiell forskningsinstitution. En slutsats som då bör vara rimlig att dra är att den ledning som HD tidigare gett om vad som ska utgöra yrkeshemligheter vid edition enligt 38 kap. 2 § RB fortfarande ska anses gällande. Som exempel på uppgifter som i HD:s praxis ansetts utgöra yrkeshemligheter kan nämnas uppgifter om kunder, kundstorlek, kundvolym och priser, en banks gamla kreditinstruktioner, samt en banks skriftliga instruktioner rörande skyldighet att kontrollera legitimationshandlingar.s. 810
10.Vid prövningen av undantaget rörande yrkeshemligheter enligt 38 kap. 8 § 2 st. 3 p. RB framstår det som lämpligt att fråga sig om samma uppgifter som finns i de efterfrågade allmänna handlingarna hade utgjort yrkeshemligheter ifall de funnits i privata handlingar.s. 811
11.När det sedan gäller det förhållandet att information som innehas av icke kommersiella forskningsinstitutioner numera också kan utgöra företagshemligheter, kan inte säkert sägas om det ska ha någon betydelse för gränsdragningen för vad som kan utgöra en yrkeshemlighet.s. 811
12.Rörande avvägningen mot synnerlig anledning har HD beträffande edition enligt 38 kap. 2 § RB uttalat att de intressen som främst ställs mot varandra är å ena sidan yrkeshemlighetens ekonomiska värde och å den andra sidan handlingarnas betydelse som bevis. HD har därtill uttalat att betydande restriktivitet ska iakttas vid prövningen. Av lite äldre praxis från HD får man intrycket av att det också kan ha betydelse för frågan om synnerlig anledning föreligger hur stor chans till framgång i målet sett till den övriga utredningen som sökanden har. Därutöver har i doktrin lyfts fram att det vid avvägningen kan ha betydelse att domstolen kan förordna om stängda dörrar och förordna om sekretess.s. 811
13.I HD:s praxis finns också uttalanden om att ifall editionsyrkandet riktar sig mot tredje man så påverkar det typiskt sett bedömningen av om det finns synnerlig anledning att medge edition. Eventuellt kan man i viss analogi med det tänka sig att det vid tillhandahållande av allmänna handlingar har betydelse om yrkeshemligheten i fråga är hänförlig till motparten eller tredje man. Men det kan inte sägas säkert, särskilt då det sannolikt bör anses mer kännbart att som tredje man behöva underkasta sig ett editionsföreläggande jämfört med att allmänna handlingar som rör ens verksamhet tillhandahålls domstolen från en myndighet.s. 811
14.Vid prövningen av undantaget enligt 38 kap. 8 § 2 st. 3 p. RB finns det nog anledning att vid avvägningen mellan skadan av att röja en yrkeshemlighet och synnerlig anledning, hämta ledning från hur motsvarande avvägning kan göras vid edition av privata handlingar. Men som antytts ovan beträffande det fall då ett editionsyrkande riktar sig mot tredje man kan det inte uteslutas att det vid tillhandahållande av allmänna handlingar, kan föreligga omständigheter som gör att man måste se avvägningen ur perspektiv, som de principer som gäller för avvägningen vid prövningen enligt 38 kap. 2 § RB inte fullt ut svarar mot.s. 811