Jfr Ekelöf, Edelstam och Heuman, a.a., s. 276, samt NJA 1992 s. 307 och NJA 1981 s. 791. I 1992 års fall tillämpades reglerna om syn på en videoinspelning. I doktrin har det anförts, trots vad som gjorts gällande här, att det antagligen var det som hade sagts under inspelningen som hade bevisvärde, se Fitger m.fl., a.a., inledningen till kommentaren till 38 kap. RB. Av rättsfallsreferatet kan dock ingen säker slutsats dras.
Hänvisas från p. 5 (s. 802)
1.än sådana som utgör skriftliga bevis tillhandahållas? 38 kap. 8 § RB avser tillhandahållande av allmänna handlingar; andra handlingar omfattas inte av regleringen.s. 801
2.Regler om allmänna handlingar finns i 2 kap. TF. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och om den är att anse som upprättad eller inkommen till myndigheten. Med myndighet jämställs riksdagen och beslutande kommunala församlingar. Det finns särskilda regler enligt vilka man bedömer om en handling är förvarad, inkommen och upprättad. Särskilda regler finns också för minnesanteckningar, utkast och koncept. Vissa handlingar har i lagen uttryckligen angetts inte vara allmänna. I vissa fall förlorar en handling inte sin karaktär av att vara allmän trots att den lämnas till ett enskilt organ som tagit över en myndighets verksamhet. Som huvudregel är det den myndighet som förvarar den allmänna handlingen som prövar frågan om utlämnande.s. 801
3.I 2 kap. 3 och 4 §§ OSL jämte en bilaga till lagen anges att vad som föreskrivs i TF om rätt att få ta del av allmänna handlingar hos myndigheter i tillämpliga delar också ska gälla handlingar som finns hos vissa kommunala bolag m.m. samt hos vissa stiftelser och högskolor m.m., då dessa associationer och organ vid tillämpningen av OSL ska anses som myndigheter. Det är tveksamt om sådana handlingar som omfattas av bestämmelserna och bilagan kan tillhandahållas enligt 38 kap. 8 § RB, detta då det inte i TF finns uttryckligt stöd för att de ska anses som allmänna. I det fallet handlingarna är att anse som privata bör edition enligt 38 kap. 2 § RB kunna tillgripas.s. 802
4.38 kap. RB där alltså nu aktuell bestämmelse återfinns handlar om skriftliga bevis. Med ett sådant bevis avses enligt HD:s praxis och doktrin skriftens innebörd, dvs. det intellektuella innehållet, och med skrift menas här inte bara sådant som skrivs med bokstäver, utan även siffror och blindskrift räknas som skrift. Av HD:s praxis följer vidare att även information lagrad i elektronisk form kan bli föremål för edition. I doktrin har det därtill gjorts gällande att en videofilm med tal bör hanteras enligt reglerna för skriftliga bevis givet att det är uttalandena och deras innebörd som ska utgöra bevis och inte främst bilderna av de personer som uttalar sig.s. 802
5.I det fall en skriftlig handling läggs fram för att någon vill bevisa något angående handlingens äkthet, t.ex. beträffande en namnteckning, så bör den skriftliga handlingen vara att betrakta som bevisning genom syn, varför reglerna i 39 kap. RB blir tillämpliga. Detsamma bör gälla då någon som bevis lägger fram foton eller videofilm för att visa hur ett visst skeende förlöpt eller visar kartor eller skisser som ger ledning om hur en viss terräng är beskaffad.s. 802
6.Begreppet allmänna handlingar omfattar både sådana handlingar som kan utgöra skriftliga bevis och sådana som kan vara föremål för syn. Det verkar inte finnas uttalanden vare sig i förarbeten eller i HD:s praxis beträffande om domstolen i enlighet med 38 kap. 8 § RB kan kräva in andra allmänna handlingar än sådana som kan utgöra skriftliga bevis. Hur det är med denna sak får sägas vara en öppen fråga. Kanske är dock problemet mer teoretiskt än praktiskt eftersom sådana allmänna handlingar som utgör föremål för syn under alla förhållanden kan tillhandahållas domstolen på samma villkor som skriftliga bevis. I 39 kap. 5 § 2 st. RB anges nämligen att bl.a. 38 kap. 8 § RB ska ha motsvarande tillämpning beträffande föremål eller skriftlig handling som ska tillhandahållas för syn.s. 802
7.Skriftliga bevis ska också skiljas från sakkunnigutlåtanden. Regler om sakkunnigbevisning finns i 40 kap. RB. Ett sakkunnigutlåtande innehåller omdömen om vissa sakförhållanden som är grundade på fackkunskap. En sakkunnigs observationer har sin grund i ett uppdrag och den information den sakkunnige kan tillhandahålla är till sin natur utbytbar genom att kunskap om de aktuella sakförhållandena lika gärna kan erhållas genom att uppdrag ges till någon annan med motsvarande fackkunskap. Den skriftliga formen av ett sakkunnigutlåtande utgör endast ett medium för de upplysningar som den sakkunnige kan ge. Egentligen är det den sakkunnige som är bevismedlet.s. 803
8.Av HD:s praxis följer att sakkunnigutlåtanden som utgångspunkt inte kan bli föremål för edition enligt 38 kap. 2 § RB. Även allmänna handlingar kan utgöras av sakkunnigutlåtanden. Frågan om sådana allmänna handlingar som utgör sakkunnigutlåtanden kan tillhandahållas domstolen enligt 38 kap. 8 § RB har inte berörts närmare i HD:s praxis, doktrin eller förarbeten.s. 803