1.Bristande garanti En borgensman har i avtal med en leverantör lämnat en garanti att en beställare kommer att betala 1 Mkr till en leverantör som gett beställaren kredit. Beställaren går i konkurs utan att betala och borgensmannen vägrar att betala till leverantören. Borgensmannens vägran är ett avtalsbrott. Leverantören har rätt att kräva fullgörelse, vilket innebär att borgensmannen måste betala 1 Mkr. Enligt räntelagen har leverantören dessutom rätt till dröjsmålsränta (ett sorts normerat skadestånd). Enligt oskriven avtalsrätt (allmänna kontraktsrättsliga principer) har leverantören också rätt till skadestånd (se NJA 1991 s. 217) för den skada som uppkommit genom att leverantören gått miste om ett fördelaktigt avtal på grund av bristande likviditet. Kan borgensmannen undgå skadeståndspåföljden?s. 600
2.För att bedöma det måste vi förstå varför borgensmannen inte betalade i tid. Låt oss anta att borgensmannen inte betalade på grund av att hens bank nekat att överföra pengar med hänvisning till lagen om penningtvätt, låt oss vidare anta att borgensmannen inte ägnade sig åt penningtvätt, låt oss också anta att lagar om bankens skyldighet att hindra utbetalningar skärpts i tiden efter borgensavtalets ingående.s. 600
3.Borgensmannens avtalsbrott är i så fall orsakat av en händelse utanför borgensmannens kontroll, som hen inte skäligen borde ha beaktat vid avtalets ingående och inte heller kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av. Slutligen innebär borgensåtagandet inte att borgensmannen tagit på sig risken för skärpningar i lagen mot penningtvätt. I detta exempel skulle alltså borgensmannen undgå skadeståndspåföljden — men naturligtvis inte undgå påföljderna att fullgöra avtalet (betala 1 Mkr) och att betala dröjsmålsränta enligt räntelagen. Bristande hållbarhetsgaranti En teknisk konsult har garanterat sin uppdragsgivare att en teknisk lösning kommer att medföra en viss kapacitet. Det visar sig att garantin inte håller. Konsulten har begått avtalsbrott och är skadeståndsskyldig. För att bedöma om konsulten kan undgå skadestånd måste vi förstå varför garantin brister.s. 601
4.Om garantibristen beror på att konsultens underleverantör lämnat felaktiga uppgifter till konsulten så ligger orsaken inom konsultens kontroll (man ansvarar för sina egna kontraktsmedhjälpare) och konsulten kan inte undgå skadeståndspåföljden. Outsourcing Ett IT-företag har i avtal med en uppdragsgivare åtagit sig att driva en verksamhet med bemanning av tolv namngivna individer i Ukraina. På grund av ukrainska myndighetsbeslut till följd av en epidemi är dessa tolv individer förhindrade att utföra uppdraget. Att IT-företaget inte tillhandahåller de tolv namngivna individerna utgör avtalsbrott. Uppdragsgivaren kan kräva att IT-företaget ”avhjälper” avtalsbrottet (fullgörelse) med likvärdiga personer som inte omfattas av det ukrainska myndighetsbeslutet. Uppdragsgivaren har också rätt till skadestånd för de kostnader som uppkommit under den period som verksamheten varit obemannad. Kan IT-företaget undgå skadeståndspåföljden?s. 601
5.IT-företagets avtalsbrott beror på epidemin, vilket är en omständighet som ligger utanför IT-företagets kontroll. Man kan knappast kräva av IT-företaget att det borde ha räknat med risken för sådana myndighetsbeslut och kunnat förebygga följderna av den. Bemanningsavtalet innebär inte att IT-företaget tagit på sig risken för epidemier och åtföljande myndighetsbeslut. Därför är det troligt att IT-företaget undgår skadeståndspåföljden. Försenad överföring av pengar I NJA 1991 s. 217 hade en bank begått avtalsbrott genom dröjsmål med att betala ut pengar till en låntagare i enlighet med bankens lånelöfte. Frågan var om låntagaren kunde få skadestånd i tillägg till dröjsmålsränta. HD ansåg att bankens avtalsbrott var skadeståndsgrundande. Anledningen till bankens försening var brister i bankens interna rutiner. Anledningen till bankens avtalsbrott (den försenade överföringen) låg alltså inom bankens kontroll och en tillämpning av den i avsnitt 3 förslagna analysmodellen innebär att banken inte kan undgå skadeståndspåföljden, i likhet med vad som gällde i HD-fallet.s. 601
6.Finns alternativa scenarier till NJA 1991 s. 217 där banken skulle ha kunnat slippa skadeståndspåföljden? Ja, om t.ex. överföringen försenats på grund av ett terroristangrepp mot elförsörjningen i Sverige. I så fall skulle bankens avtalsbrott ha hindrats av en omständighet som legat utanför bankens kontroll och som man inte kan begära att banken borde ha räknat med eller undvikit följderna av. Banken avtalsåtagande innebär inte heller att banken har tagit på sig risken för ett terrorangrepp. I en sådan situation skulle banken enligt analysmodellen i avsnitt 3 undgå skadeståndspåföljden. Obefogad hävning Rättsfallet De försvunna korna handlar om rättsföljden av obefogad hävning. Ett försäkringsbolag sa upp ett försäkringsavtal utan grund. En obefogad hävning utgör avtalsbrott. HD konstaterade att försäkringstagaren enligt allmänna kontraktsrättsliga principer var berättigad till skadestånd. HD analyserade därefter om försäkringsbolagets åtagande var strikt, om det var fråga om brott mot en garanti samt om försäkringsbolaget varit vårdslöst. HD kom fram till att försäkringsbolagets åtagande att hålla egendomen försäkrad under hela avtalstiden inte var ett strikt åtagande och inte heller en garanti samt ansåg att försäkringsbolagets obefogade hävning var vårdslös eftersom försäkringsbolaget inte med tillräcklig omsorg säkerställt att det förelåg grund att häva avtalet.s. 602
7.Med denna artikels föreslagna analysmodell skulle domskälen ha blivit kortare och mindre snåriga. Efter att domstolen konstaterat att försäkringsbolagets obefogade hävning utgjorde ett avtalsbrott och därför är skadeståndsgrundande, skulle det ha räckt att bedöma om orsaken till den obefogade hävningen låg inom försäkringsbolagets kontroll. Svaret är enkelt; självklart ligger det inom försäkringsbolagets kontroll att säkerställa att försäkringstagaren gjort sig skyldig till hävningsgrundande avtalsbrott. Därför kan försäkringsbolaget inte undgå skadeståndspåföljden. Privatborgen Börje har genom avtal med Kajsa gått i borgen för sin son Jamals skuld till Kajsa. Jamal betalar inte. När Kajsa kräver Börje på betalning så nekar han utan grund att betala Jamals skuld, vilket leder till att Kajsa på grund av likviditetsbrist går miste om en fördelaktig affär. Börje har begått avtalsbrott och är, förutom skyldigheten att fullgöra sitt borgensåtagande, skyldig att betala dröjsmålsränta och skadestånd (NJA 1991 s. 172). I samband med att Kajsa och Börje slöt borgensavtalet, påtalade Kajsa att syftet med borgensåtagandet var att säkerställa att hon skulle ha likvida medel tillgängliga när Jamals skuld var förfallen till betalning eftersom hon då skulle ingå ett fördelaktigt annat avtal.s. 602
8.Frågan är om Börje kan undgå skadeståndspåföljden. Anledningen till att Börje inte betalade till Kajsa är att hans bankkonton spärrades interimistiskt i samband med ett oväntat anspråk på skatt, som det senare visade sig var ogrundat. Eftersom Börje ansvarar för sina kontraktsmedhjälpare (banken) har Börje gjort sig skyldig till avtalsbrott (dröjsmål med betalningen) och är i och för sig skadeståndsskyldig. Det kan finnas anledning att ha en generös inställning till privatpersoner som begår avtalsbrott. Därför kan man argumentera för att spärrningen av bankkontot inte legat inom Börjes kontroll. Det är klart av omständigheterna att han inte borde ha räknat med risken för spärrningen vid tiden när han ingick borgensavtalet och att han inte haft möjlighet att undvika eller övervinna konsekvenserna av spärrningen. Slutligen innebär borgensåtagandet inte att Börje tagit på sig risken för att hans bankkonton skulle bli spärrade. Därför kommer Börje att undgå skadeståndspåföljden (och behöver alltså endast betala skulden till Kajsa med dröjsmålsränta).s. 603