NJA 1981 s. 1 (p. 142 ff.); T 853-18, p. 16.
Hänvisas från p. 1 (s. 573)
1.Detta kapitel är tänkt att introducera de två centrala begreppen renskötselrätt och reindriftsrett för läsaren. Dels beskriver kapitlet vilket innehåll renskötselrätten och reindriftsretten anses ha enligt rennäringslagen och reindriftsloven, dels undersöker det om renskötselrättens och reindriftsrettens innehåll kan anses vara uttömmande reglerad genom de två speciallagarna. 2.1 Renskötselrättens innehåll och beroende av rennäringslagen Rennäringslagen (1971:437), RNL, är den svenska speciallag som reglerar renskötselns bedrivande och interna organisering i Sverige. Den innehåller olika bestämmelser om renskötselrätten. I 1 § RNL stadgas att renskötselrätten grundas på urminnes hävd och innebär en rätt för den som är av samisk härkomst (same) att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar enligt bestämmelserna i rennäringslagen. I 15–25 §§ RNL stadgas i huvudsak att renskötselrätten omfattar a) rätt till renbete, b) rätt att uppföra byggnader och anläggningar som behövs i renskötseln, c) rätt till visst skogsfång, d) rätt att företa renflyttningar och e) rätt att jaga och fiska. Rätten, som i den s.k. Skattefjällsdomen beskrivs som en starkt skyddad bruksrätt av speciellt slag, är av civilrättslig karaktär och omfattas därmed av bl.a. reglerna om egendomsskydd i 2 kap. 15 § regeringsformen.s. 573