Stycket

42.Fallet gäller en fråga om värdetidpunkt, nämligen om kränkningsersättning ska bestämmas med ledning av förhållandena vid skadetillfället eller vid domsdagen. HD noterade att domstolarna i praktiken ofta bestämmer ersättningsnivåerna med ledning av de schabloner för brottsskadeersättning som tillämpas av Nämnden för brottsskadeersättning och med ledning av de hjälptabeller som tillämpas av Trafikskadenämnden. Det kan tillägas att tabellerna ändras ibland och att ersättningsnivåerna höjs. NJA 1997 s. 315 bygger enligt HD:s uppfattning i plenimålet på att kränkningsersättningen ska bestämmas med utgångspunkt i de vid domstillfället tillämpade schablonnivåerna. Denna äldre rättsgrundsats om värdetidpunkten fastställdes i plenifallet av HD:s majoritet. Som skäl anfördes: Det är naturligt att rättsbildningen här utvecklas i harmoni med rådande samhällsvärderingar. Det ska också beaktas att det förhållandet att man numera ser allvarligare än tidigare på vissa kränkande handlingar kan bygga på ny kunskap, något som man alltid måste kunna ta hänsyn till när ersättningen bestäms. Det framstår inte som praktiskt möjligt att särskilja sådana förändringar som bygger på ny kunskap från sådana förändringar som bygger på en ny värdering av kränkningen. Här ska inte utredas hur de återgivna principiella deklarationerna kan motivera att domsdagen ska vara värdetidpunkt. Av intresse är i stället hur rättsbildningen ska gå till på enklaste sätt så att domstolarnas rättstillämpning hela tiden kan förändras och grundas på nya kunskaper och sådana nya värderingar som grundas på nyvunna kunskaper. En mera allmänt hållen rättsgrundsats som medger hänsynstagande till förändrade framtida förhållanden kan vara att föredra. Avsaknaden av preciserande prejudikat innebär då att rättsbildningen på ett principiellt plan förblir oförändrad. Men man kan säga att rättstillämpningen är varierande i konkreta fall och att förutsebarheten inte är fullgod. Det ter sig närmast missvisande att då tala om en stabil praxis när rättsgrundsatsen är så vag att nya kunskaper och nya värderingar påverkar domslutens innehåll.s. 503