Stycket

7.I plenifallet NJA 2017 s. 938 förklarade HD att fråga uppkommit om ersättningen skulle beräknas efter de principer som gällde vid tidpunkten för skadans uppkomst eller efter de principer som gällde vid tiden för fastställande av ersättningen. HD beslöt att denna fråga skulle hänskjutas till avgörande av HD i dess helhet. I domen uttalade HD:s majoritet att NJA 1997 s. 315 bygger på att kränkningsersättning ska bestämmas med utgångspunkt i de vid domstillfället tillämpade schablonnivåerna. Enligt HD var frågan nu om det fanns anledning att frångå detta ställningstagande. HD betecknar inte ställningstagandet som en rättsgrundsats. Som en slags konklusion uttalade HD att det inte fanns anledning att frångå det synsätt som kommer till uttryck i 1997 års fall. Ett ställningstagande och ett synsätt är inte rättsgrundsatser. Anledningen till att frågan om värdetidpunkt avgjorts genom en pleniavgörande är sannolikt att betydelseregeln tillämpats, inte avvikelseregeln. Det innebär att den underförstådda rättsprincipen skulle ha kunnat ändras genom ett vanligt prejudikat. Den allmänna frågan om en underförstådd rättsprincip kan ändras genom ett vanligt prejudikat lämnas obesvarad eftersom den inte omfattas av prejudikatverkan. En underförstådd rättsprincip kan inte betecknas som en rättsgrundsats och såtillvida bör en av HD implicit uttalad princip kunna ändras. Underförstådda rättssatser är ofta osäkra och otillräckligt motiverade. Det utgör ett skäl för att de ska kunna modifieras. Stabilitetsmålet kan inte uppnås fullt ut om en rättsprincip endast kommit till indirekt uttryck, t.ex. genom att den utgjort en underförstådd förutsättning i ett prejudikat. 6.2 Kan tolkningar av explicita rättsgrundsatser utgöra rättsgrundsatser? Man kan fråga sig om en tolkning av en rättsgrundsats kan utgöra en rättsgrundsats. Har det betydelse om tolkningsresultatet avviker mer eller mindre från den explicit uttryckta? Vidare kan man fråga sig om det har betydelse om tolkningen är säker eller osäker och om det finns flera tolkningsalternativ. En skillnad ska i det följande göras mellan moderna prejudikat med generella domskäl och äldre prejudikat med kasuistiskt utformade domskäl.s. 478